Veckorapport 06

En bra vecka, kände mig pigg för första gången på länge. Kände kontroll och hade överblick på arbetsbördan. På fredagen gick jag på konsert, såg John Prine på konserthuset. Det var absolut fullsatt, fina stycken, roliga anekdoter, svängiga låtar, underfundiga texter och ett bra kompband, vad mer kan man begära?

På lördagen mekade jag motorcykel större delen av dagen. Det blev nya tändstift vid 83 977 km.  De gamla var faktiskt dåliga. Dels för stort elektrodgap och sliten elektrod. Men de var också ganska sotiga, vilket jag tolkar som att motorn går lite fett. På mittencylindern var två av de gängade hålen för skruven till tändspolen dåliga. Det är magnesiumkåpa och det är lätt att dra sönder gängan. Jag märkte aldrig när gängan gick sönder, men det fick bli en ny skruv som bet lite bättre. Det är ju inga krafter på detta, så varför någon dragit så hårt tidigare fattar jag inte. Sen monterade jag dit nya bromsskivor och bromsklossar, de gamla skivorna var precis under slitagegränsen. Till skivorna hörde 12 titanskruvar. Jag monterade med blå Loctite och lite fett. Titan har en tendens att korrodera fast har jag hört.

På söndagen satt jag i sekretariatet på tre basketmatcher. Som vanligt får man se det bästa med ungdomsidrott och lite av det dåliga. Tänk om man nån gång slapp att se det dåliga, matcher där inte en enda vuxen ledare hade dålig attityd. Det lär väl aldrig hända, men det är ju konstigt de flesta ungdomsledare är ju bra så rent statistiskt borde det inte vara osannolikt. Med 75% bra är fortfarande en av fyra dålig...

På söndagen var det dags för Gospelfestivalen, C deltog i masskören och övade hela helgen. Den amerikanska gästartisten från Salem Baptist Church i Chicago hade allt man kan kräva av en gospelledare. Den norska gästartisten som spelade funkig västkustrock kunde det varit mindre av.

På pallen 

1. Första basketvinsten när jag varit med, på tre, fyra säsonger?
2. Startade upp motorcykeln efter tändstiftsbytet, brum brum
3. John Prine, hade inga förväntningar, ny artist för mig, kanon

Sladd 

Inget uteträningspass på cykeln, den här veckan, inte bra

I diket

Vissa ungdomsledare, gärna från föreningar som toppar lagen, skriker, klagar på domaren och ofta vinner över lag som inte har sådana ledare.

På nattduksbordet

Har läst ut Henrik Berggrens bok om New York. Det bästa var hur han skildrar att stadens historia har så många paralleller med dagens politiska diskussion. Sista delen som är mer personlig är också bättre än de tidiga kapitlen. Boken blir bättre ju närmre vår egen tid han kommer. Jag tycker att boken är 100 sidor för kort, när han gör utvikningar såsom om Laguardia eller om F Scott Fitzgerald blir det mer intressant.