Cykelplanering XY500

Hur förbereder man sig kroppsligen och själsligen för att cykla 50 mil? Det är den fråga jag funderar över nu. 10 mil på racercykel en fin sommardag är en sak, det har jag gjort massor av gånger. 30 mil som Vätternrundan något helt annat, det har jag gjort två gånger. Nu är det 50 mil som är i sikte. 500 km varav 15 - 20 mil är grusväg. Jag räknar med att det går att förbereda sig hyfsat för halva sträckan. De förberedande banorna är på 50, 100, 150 och 250 km. Vid sidan av det blir det en handfull träningspass runt 10 - 15 mil. Jean Claude Muzellec som cyklat Paris Brest Paris 1200 km åtta gånger menade att det krävs minst 50 mil i benen innan första 20 milaren. Med mitt upplägg skall det inte vara några problem att få till det innan 250 km turen.

Träningskalender - ungefär så här tänker jag när det gäller distansträningen

Mars 3 - 4 korta distanspass på 90 - 120 minuter för att börja vänja kroppen. 20 mil ute totalt. Förra året blev det bara 50 km ute i mars, året innan 140 km och 2010 också bara 50 km. Med andra ord behöver jag vara lite tuff mot mig själv och träna mera ute än jag brukar göra redan i mars. 

April 3 - 4 träningsturer på 120 - 180 minuter plus 50 km turen, så fort snön är borta och det börjar torka upp lite, eventuellt på mountainbike. Minst 25 mil, totalt ca 45 mil ute. Den träningsmängden har jag haft många gånger tidigare så det bör inte bli några problem.

Maj 2 - 3 träningspass på 70 - 90 km. 100 km + 150 km turerna  Minst 40 mil, totalt 85 mil ute. Återigen kan det blir fråga om att vara hård mot sig själv. 150 km i slutet på maj har jag gjort förut, men om det blir pissigt väder kommer det inte vara njutbart. 

Juni  2 träningspass om 120 - 160 km. 250 km i samband med midsommar är ett upplägg jag filar på. Vi brukar åka till Sundsvall och vad passar bättre än att ta cykeln. 

Juli  Först åker vi till Grekland, sen behövs ett par lite längre pass på 15 - 18 mil när vi kommer tillbaka som förberedelse för 500 km. Det är oklart vilken bansträckning som passar bäst, jag vill inte åka samma vägar som tidigare. Helst vill jag cykla från A - B och inte en rundtur, max 48 timmar räknar jag med. Antagligen är andra hälften av juli eller första veckan i augusti mest realistiskt. Vädermässigt är det ofta fint, ju varmare desto bättre. Dricka och vila kan jag hantera men regn och kyla tär hårt på krafter och motivation. Marginalerna vid tekniska fel och felnavigeringar minskar också om förhållandena är dåliga. Minns Jean Claudes ord "första gången vi cyklade runt Vänern, 400 km, regnade det från start till mål, det var hårt".

När jag cyklade Vätternrundan resonerade jag att halva distansen borde räcka som träning för att genomföra loppet. Jag tycker det stämmer ganska bra. Inför Paris - Brest - Paris är längsta kvalificeringsloppet 600 km. Å andra sidan är de som kör PBP ofta igång redan i maj - juni och kör 60 mil för att sedan bygga på med kvalitetsträning under sommaren för att kunna köra lite fortare. 

Den mentala biten

När man ställer upp i ett motionslopp har man draghjälp, vätskekontroller och får en medalj. Man har betalat och man får en nummerlapp. Allt är upplagt för att man skall genomföra, kanske till och med tänja på sina gränser som under Vätternrundan. Men hur tänker man när man är själv? Ensam? Utlämnad åt enbart de krav man ställer på sig själv?  Jag vet inte hur jag kommer reagera, jag brukar skärpa mig och genomföra även om det är tufft men då har det funnits ett socialt tryck. Det är lättare att avbryta efter 35 mil och säga "ja ja, det gick inte men det var trots allt både längre och tuffare än något jag gjort tidigare".