Duktig nu

Idag bytte jag kamrem och spännare på cittran, vid 110690 km, dryga 900 mil före serviceprogrammet, å andra sidan var det första bytet på 19 år. Remmen var blank, nästan glaserad, nu återstår bara småsaker i sammanhanget, bakre fjädringsklockor och antisjunk-klockan. Kanske nästa helg, den är inte stum i baken, bara som en vanlig bil...

Igår fick jag reda på att det blev VG på kursen i enkätmetodik, känns välförtjänt, jag har trots allt läst all kurslitteratur och gjort uppgifterna ambitiöst. Sen får vi se om jag kommer in på någon av vårens kurser, känns ändå rätt bra att ta ansvar för sin egen fortbildning.

Snart halvvägs i Agrells bok om invasionsförsvarets nedläggning. Fredens illusioner kom 2010, jag hade gjort en korrekt analys redan 2006. Det var militärerna som drev utvecklingen, inte politikerna. Håkan Syrén är , precis som jag förstod det från början, den som på egen hand avvecklat försvaret. Till sin hjälp hade han nollor som Juholt. Åren innan med en handlingsförlamad Hederstedt underlättade säkert också.

Slut på TV tittandet

TV:n står inte längre i vardagsrummet, den är i gillestugan. Barnen tittar men jag har nästan slutat. 45 minuter blev det förra veckan, helt oplanerat en fransk dokumentär om nån segelbåt som åkte runt och tog vattenprover i Indiska oceanen. Är det bara placeringen som är avgörande? Nej, det tycks som möjligheterna att göra något annat som är kul är minst lika viktiga. Allt pyssel i garaget tar tid, huset tar tid, familjen och böcker.

På nattduksbordet: 

Wilhelm Agrell, fredens illusioner, om försvarets fullständiga kollaps från mitten av 90 - talet och framåt. 

Träning:

Cyklar rulle nu, har gått från noll motstånd till två, av fyra. Några pass till får benen på sig att vakna, sedan blir det intervaller. Löpningen känns lika tung som tidigare, högerfoten håller inte för så mycket träning att det kan börja kännas lätt. Inget kul. 

Cykel: 

Min vita Monark från 1987 har fått nya hjul från Biltema, oväxlat bak och navdynamo fram, uselt rullande Biltema- dubbdäck sitter på. Har inte kollat utväxlingen, men 46x? känns väldigt tungt just nu. Däcken är ändå 42 mm breda 28". Baklyset från Biltema slutade att lysa, det visade sig vara batterianslutningen som var felkonstruerad. Moderna AA batterier har ingen hög knapp till pluspol, snarare en låg kulle. Ett par brickor emellan så fixade det sig. Multimetern kom faktiskt till användning i felsökningen. Pluspolen visade millivolt...

Bilunderhåll:

Bakre fjädringsklockor, antisjunkklocka och kamremssats ligger på bänken och väntar på montering.Jag är osäker på om rörtången är för stor för att kunna greppa om fjäderbenet, men ÖB, JULA och Biltema ligger numera på cykelavstånd, 3,2 km.

  Hjulbultarna kom i ett prydligt paket, fyra låsbultar likaså, tyvärr är de tydligen inget bra, gissningsvis går styrpinnarna sönder och sen kan man inte få bort hjulet, får försöka undvika det.

 Vinterdäcken är monterade och rullar kanonfint. Hakka 5 sitter nu på bägge bilarna. Activafälgarna är rätt snygga också. Sen börjar det bli dags för oljebyte på båda två, Cittran för att det är gott att veta att det är gjort, Saaben för att den gått bortåt 800 mil  sen sist.

Mycket verkstad nu

Flytten till huset har inneburit massor av härligt arbete, i garaget, i trädgården och inne. Ett okänt antal saker har skruvats upp varav den senaste installationen av en lysrörsarmatur i garaget ledde till att jordfelsbrytaren löste ut. Nu lyser det emellertid fint.

I tur och ordning:

Saaben blev underkänd på besiktningen, två tvåor, dålig handbromsverkan och rostiga bromsrör bak. Eklunds bil & plåt i Sandviken fixade det vid 25185 mil. 3400:- och 200:- för ombesiktning. Samma dag skall dottern på ridning, hon åker med en kompis dit. Sen skall hon hämtas av mamma, tyvärr ringer min telefon och hon meddelar att bilen är död, den tänder inte, de står på en bussficka i Valbo och regnet faller ned. Jag tar taxi från lägenheten på torget till huset där Cittran står, vi har inte flyttat in ännu, kör och hämtar dem, två egna barn, en hustru och ridkompisen som skall bli hemkörd av oss. Dagen efter ringer jag bärgaren i ottan, han tar Saaben till verkstaden för 1500:- , de konstaterar att tändkassetten behöver bytas. 3700:- till. Nu går den fint igen, men 9000:- på 48 h i bilomkostnader tär i vart fall på mig.

Betydligt roligare var det att byta hydraulolja och fjädringsklockor fram på Cittran, den gamla oljan var gulbrun istället för grön. De främre klockorna satt ganska löst, det räckte med att hänga sig på kedjerörtången så släppte de. Resten var enkelt, jag förstår att många citroenister byter ofta, det går fort och fjädringen blir superskön efteråt. Sen skulle jag byta ackumulatorklockan, den sitter illa till mellan hydraulrör och kylare. Jag försökte att ta i hårt men hävarmen nästan rakt ovanifrån blev för dålig. Det blev till att lyfta bilen, ett par vedträn mellan domkraften och bilen gav extra lyfthöjd. Med rörtången om klockan och skaftet nedåt greppade jag verktyget med båda händer under bilen, satte knäna mot kofångaren och drog hårt men kontrollerat, klockan satt stenhårt, plötsligt knirkade den loss, sen är de ju lätta att lossa med handkraft. Bytet skedde vid 11000 mil. Innan dess bytte jag tomgångsregulator, det fanns snorbilliga på ebay av eftermarknadsmodell, 120 kr inklusive frakt! Dessvärre, blev det gängpaj på ena skruven i spjällhuset, men ta i trä den sitter med en skruv. Gängtapparna är hämtade från Karlstad, kanske tar det till sommaren.

Sen till det mindre roliga med Cittran just nu, jag hittade billiga och bra vinterdäck hos X - revolution i Årsunda, de monterade dem på alufälgar köpta på skroten. Dessvärre visade det sig vara sk Citroen activa fälgar, de kräver särskilda längre hjulbultar med platt skalle och bricka. Till skillnad mot original med konat säte. Efter att ha fått saken utredd på citroenakuten hittade jag ett set om 16 bult hos Örebro bildemontering. Med frakt blev det 438 kr, sen funkade inte kortbetalningen det blev ytterligare 45 för faktura. Så nästan 500 extra bara för att jag inte visste vad jag gjorde, lärpengar kallas det. Nu ligger dessutom en beställning på kamremsats och tre gasklockor till bakvagnen för 1545 kr från aep i England. Jag orkar inte räkna alla bilpengar snart, trots allt är det billiga, bra och kul bilar i jämförelse med en ny själlös tvålkopp.

Träning?

6h under hela oktober, sen var det väldigt kul att cykla Singlespeed SM igen, sist arrangerade jag själv. Det var 2009. 2010 och 11 missade jag det pga dålig planering. Nu ser jag fram emot 4x4min intervaller i garaget på rullen med jämna mellanrum.

Nattduksbordet

Där ligger fortfarande Imre Kertesz från Budapest till Berlin som jag köpte på bokmässan, påbörjad och styckevis fantastisk. Sen har jag påbörjat Knausgårds mastodontverk Min Kamp del 1.

Trädgården

Ny tag, för något som är nytt för mig. Jag har inte jobbat med trädgård sedan sista sommaren på Eklandia fastighets AB år 2000. Men jag gillar det, man ser resultatet och det blir fint, det är få saker jag kan jobba med i fem timmar utan att tänka på tiden. Nu är löven uppkrattade, äppelträden beskurna, lökarna satta och trottoaren utanför sopad.

Garaget - mitt nya hem

Bilunderhåll

I fredags fick vi vårt hus. Körde genast dit cittran, tvättade, vaxade och tog loss tomgångsregulatorn. Som de flesta Xantior har den problem med att motorn stannar vid rödljus. Men rengöringen av regulatorn verkar  ha fungerat, den går hur fint som helst och dog inte en enda gång idag trots flera kallstarter. Motorrummet var skitigt, men vänta bara det kommer snart att blänka av vinylglans. Enda småmärkliga fenomenet är att fläkten plötsligt började gå, visst eftervärmen kanske värmde termostaten, men kylarslangen var kall...hmm allt kan hända på en Citroen.

Gamla vänner

I lördags träffade jag en lumparkompis, för första gången sedan muck för 17 år sen. Han hade blivit filmare och skulle kanske åka till Somalia på jobb för att dokumentera ett brunnsborrningsprojekt. Vi satt i tre timmar och pratade inte gröntjänst en minut. Ibland går 17 år fort.

Trägården

Veckans äckligaste upplevelse var när jag grävde om komposten, massor av gräsklipp som ruttnat år efter år, det stank så jag höll på att kräkas. Det händer inte ofta, men nu är det gjort. Köpte en gödselgrep på Biltema, helt rätt redskap. Nu får det ligga över vintern och blandas med kogödsel till våren. Perennrabatten är helt igenvuxen. Skall planera den med långa växter i fonden och örter i framkant. Röda vinbär i massor och en misskött hallonplantering finns också. Ett par timmar med sekatör kanske det blir några bär nästa år.

Missräkning 

Jag kopplade på varmvattnet i garaget, det sprutade åt alla håll. Röret var frostskadat, fick ta dän isoleringen ett par meter. Naturligtvis hade det frusit innan en hårdlödd skarv. Får ta och löda på en skarvbit. Kapillärlödning med skarvmuffar nästa.

Träning

Just nu är det touringhojen på grusväg som gäller. Den nya lampan lyser mäktigt fint och 25 mm däcken är inte lika hopplösa som man kan tro. När alla grejer kommit hit från Karlstad kommer 37mm Nokia rollspeed på, eller tom dubbdäck. Gästrikland har många fina skogsbruksvägar.

Frankofil - oui!

Nu är jag med Citroen igen, jag har fått den och den går riktigt bra utom på tomgång när den är kall. Skall prova att köra den litet först innan det blir beställning av ny tomgångsregulator. Det kan vara så att den är lite seg för att bilen knappt använts de sista åren. Bilprovningen gav den blank papper, inte ett påpekande ens. Tror aldrig det hänt med någon av mina bilar tidigare. Det saknas vinterdäck, men Blocket är öppet, fyrbultade original alufälgar står på vill ha listan. Motorrummet är riktigt skitigt, skall bli ett nöje att göra rent där. Under resan från sundsvall om 22 mil gick det åt ca 16 l bensin, dvs ungefär 0,72 på landsväg, återstår att se hur den går i blandad körning. Vid 110 km/h är det ca 3100 varv med en 2 liters motor, det kan stämma, sen att saaben ligger på 2500 varv kan man tacka turbo och 16 ventiler för.

Sen är medlemskap i Citroenklubben ett måste, man vet aldrig när frankofil solidaritet kan behövas. Jag har inga illusioner, saker kommer att sluta funka och behöva fixas, förr eller senare, det är en bil och det är en Xantia med 19 år på nacken. En 94 års modell uttagen i augusti 1993.

Sundsvall bjöd på Stenstadendagarna, vi åkte veteranbrandbil, tittade på världsomseglaren Lunkentuss och var på guidad visning av de pampigaste husen. Tillslut kändes en viss mättma på Oskar Knaust liv och leverne.

En veckas vila sedan förra träningspasset gjorde att det var lätt att ta i på dagens löppass i Bosvedjespåret. 8,4 km på 43,52min inklusive två minuters vila mellan varv två och tre. Var uppe på maxpuls under en halvminut i backen på tredje varvet, trodde jag hade 175, men det var 176, fanns det mer? Kanske nåt slag till.

Hus & Hem

Tre veckor efter semestern och mer energi än på länge, en bra början på hösten. Antagligen beror det på att flytten till huset närmar sig. Det skall bli skönt att få vara ute i sin egen trädgård. Jag har längtat efter att få ta hand om mina egna grejer och få det som jag vill ha det. För att inte tala om att kunna stå på sin egen gård och tvätta cyklarna och kanske äntligen få den där perfektionistiska ordningen på mina verktyg. Hittills har jag alltid behövt ta hänsyn till hyresvärd och de andra hyresgästerna. Men nu blir det andra bullar! Ett rejält skruvstäd, en självgående motorgräsklippare (klippo), en svets, en kompressor och en sandbläster. Möjligtvis kan jag vänta med svets, eller skaffa en mma - apparat för lite grövre grejer. Några tunnplåtreparationer på bilar blir det nog inte. Sen kan jag gräva, spetta, plantera, vattna, spika och rensa det jag vill. Snöskottning? Har aldrig tyckt det varit särskilt tungt eller tråkigt, man ser ju resultatet direkt.

Träningsmässigt har det varit ok, på väg mot den viktiga gränsen 20h den här månaden. Första månaden det här året. Förra året fick jag fem månader med +20h. Men då var det en fin vår och bra skidåkning, i år var det en katastrofvår vädermässigt och en dålig skidvinter. Nu ser jag först fram emot en fin cykelhöst, sen mycket snö och sköna brasor i kaminen.

Nästa vecka startar min 7,5p kurs i enkätmetodik på Umeå universitet, har redan köpt böckerna och läst en bit i en av dem. Det blir kul att läsa lite igen. Med 340 hp i bagaget har det känts som nog i många år, men lusten finns där igen. Nu när jag inte behöver koncentrera mig på andras inlärning går det lättare att läsa tror jag. Den kommer väl till pass i mitt nya jobb som utredare också.

En annan kul grej är att vi kanske blir med Citroen igen, ingen CX men väl en Xantia, arvtagaren till BX. En -94 års modell med tvåliters åttaventilersmotor. En släkting till Kajsa har tröttnat på allt meckel med bil. Jag körde den 2002 när vi gifte oss och i somras vid ett tillfälle. Den luktar Citroen, den har gashydraulisk fjädring och högtrycksbromsar precis som en riktig cittra skall ha. Dessutom är den nästan rostfri och med original aluminiumhjul. Den har lacksläpp i klarlacken, men det gör inte så mycket så länge man vaxar ordentligt. Lustigt nog sålde jag CX:en till en man i Gävle 2003. Jag minns att han var så sympatisk, en riktig citroenist. Bilen på bilden har inget med vår Xantia att göra men det är en likadan det handlar om. Samma färg och fälgar också.

Träningstrenden
Jag måste säga ett par ord om den här krönikan som ändå är tänkvärd. Inte minst därför att den alltför ofta bemöts så här. Det är mycket snack om motionsvågen just nu. Alla skall köra klassikern, triathlon, orientera eller cykla, springa marathon och åka längdskidor. Visst det är stort just nu, men sätt allt i perspektiv. Det är 50 000 som kör något av vasaloppen, ca 30 000 som kör något av vätternrundans lopp, några hundra som är med i de största multisporttävlingarna och 30 000 som kör ett marathon. Ponera att ingen kör mer än ett av dessa lopp under ett år. Då är det i runda slängar 300 000 människor som deltar. Av ca 5,5 miljoner människor mellan 20 och 65. Högt räknat är det 5,5 % som är motionärer såpass att de ställer upp i ETT lopp. Men nu talar allt för att en stor grupp av motionärerna är samma som åker runt på många av dessa lopp. Ytterligare många gör en ansträngning, kör sitt lopp och sen aldrig mer. Hur många är det som tillhör den där mycket aktiva gruppen? Jag gissar på cirka hälften. Då är vi nere i mindre än 3 % av befolkningen mellan 20 och 65. Att dessa 3% råkar vara kanske 25% av gruppen 35 - 45 åringar och 75% av den 25% gruppen består av högutbildade, urbana, sociala och köpstarka personer som ser sig själva som alltings mått. Det är de som sätter den mediala agendan, det är hela grejen. Lisa Ström har naturligtvis rätt i att löpartrenden inte är ett problem. Men Mona Masri har lika rätt i att det finns ett osunt drag i allt detta. Budskapet är DU duger inte och de som inte bättrar sig är förstås sämre människor. Sen om den tränande inte känner så själv eller tycker så om andra spelar ingen roll. Genom det egna beteendet förstärks budskapet. Man skulle kunna kalla det "normativ funktionalism".  Men allt har ett slut, jag spår att allt kommer förändras med barnen födda 1985 fram till 1995, i stora drag barnen till dem födda från femtiotalets mitt fram till 60 talets mitt. De barn jag undervisat på gymnasiet. Den infödda datorgenerationen, som redan idag ofta är överviktiga och med dålig kondition. 2020 kommer således löparboomen inte bara vara över utan ersatt av andra trender. Men redan 2030 börjar det vända igen, så lagom till 2035 kommer vi att vara i en ny löpartrend då mina barn vill göra som sina föräldrar. Precis som vi, barnen till Kjell Erik Ståhl, Anders Gärderud, Evy Palm, Bernt Johansson och Sven Åke Nilssons generation utgör motionstrenden idag.

Sommarrapport 2

Göteborg är en fantastisk sommarstad, men utan alla våra fantastiska vänner vore det inte samma sak. Vi hade dessutom fint väder nästan hela veckan.

Söndag: åker från Karlstad efter lunch. Vi lånar Mia och Nils lägenhet i Masthugget, tyvärr funkade inte nyckeln i ytterdörren, men en trevlig granne bjussade på portkoden. Kajsa åker till Liseberg med barnen, jag ligger på soffan och är dyngförkyld. Oglamorös middagshamburgare på BK Järntorget för min del.

Måndag: redan klockan 9:30 på plats på MTB SM i Slottsskogen. Träff med Vernerssons, vi hejar på deras största grabb. Lunch i Botaniska trädgården med Per och Linda. På eftermiddagen åker vi ut till Thomas och Johanna i Ängåsgården för middag. Säkert två år sen vi sågs sist.

Tisdag: avfärd till Knippla för övernattning och fest med Jenny, Peter, Nils och Mia. Fem barn som härjar runt, fiskar krabbor och blir manetbrända, sex föräldrar som har musikquiz efter klockan 12. Minnesvärt dygn i skärgården.

Onsdag: i Mölndal med Filippa och Markus, bad i Stensjön, utemiddag en varm kväll.

Torsdag: tar spårvagnen till Saltholmen och båten ut till "Kössö". Besök hos Nils och Mia, deras grymma hus får vi se i Sköna Hem, frågan är inte om utan när. Berg och trädkronor omsluter huset. Men som Nils sade, "Jag skulle inte rekommendera någon att göra som vi gjort, det har varit för mycket jobb". På kvällen bjuder Mathias och Helena på picknickmiddag i Näckrosdammen. Bellini på Barhimmel efteråt.

Fredag: Morgonbad i Horsikan ute i Mölndal med Filippa och Markus. På eftermiddagen tar jag Älvsnabben över till Jonas i Eriksberg. Sex timmar långt samtal, vi hade mycket att ta igen.

Lördag: avresa till Björkö för helg hemma hos Vernerssons.

Måndag: resa till Karlstad, jag ger mig ut på mtb på eftermiddagen och lyckas få möte på gröna milspåret, tvingas tvärnita för att inte köra in i dem, trillar och stukar handleden lätt. Skrubbsår och trasiga cykelbyxor. Jag borde kört mera defensivt, jag vet ju att en del cyklar mot åkriktningen. Träffade Mörtsellarna på kvällen, Håkan hade köpt ny mtb och gjort ett fynd.

Tisdag: middag på Båten i Klarälven med Holmgrenarna.

På nattduksbordet: kom halvvägs i Vi de drunknade, får låna den här istället, började läsa Leif GW:s memoarer, Gustavs grabb.

Träning: sprang för första gången på länge, var inte lika dålig som jag trodde, bara aningens ont i foten dagen efter, men tyvärr på precis samma ställe som tidigare.