Vecka 16

Bra just nu:

Funktionärerna till vårt lopp är fixade, skönt.

Påsken handlar om döden och fet mat, min gravade lax blev super.

Har skrivit lite på SoldF igen, samma gamla visa, men jag gillar diskussionen, långsamt har berget flyttats ett par millimeter.

Läste ut 1918 - Finska inbördeskriget, sista kapitlet skrek jag martensklausulen rakt ut, varför åberopade ingen rättsprofessor den? Bjarne gjorde det till slut själv, well done!

Cykel i fredags 60 km 1:53h, cykel idag 94 km 3h, sliten nu, men fint var det.

Familjen Wiedel på besök, minstingen Oskar var i "le åt alla perioden".

Mindre bra: ont i höger höft, rehabträning nästa, axeln inte ok än.

Förväntan: eleverna har påsklov, jag hinner jobba ikapp. Kajsa tar med barnen till Sthlm, jag hinner klämma ett extra distanspass.

Akut: klippning, ser för jävlig ut.

Cykling: Philippe Gilbert tar trippeln, Amstel, Fleche Vallone och Liege Bastonge Liege. Fantastiskt! Sist var det doparen Rebellin som "klarade" av det. Ingen bra känsla längre när resultaten är för bra. Nu går man som i väntans tider på avslöjandet, obefogat? Hoppas det.

Bättring

Toppar: kom över en hel årgång Wheels för 10 kr. Lite nostalgi att läsa igen, har ju slängt alla mina biltidningar. Skulle kunna tänka mig en BB Chevelle eller Impala. 454 cui med modern insprutning, alublock med fyrbultad vevaxel. Sen tänker jag på jordens resurser, då tycks allt sådant idiotiskt.

Astrids födelsedagskalas i Mariebergsskolans gympasal.

Middag hos Holmgrenarna, gott och trevligt.

Löppass i Jakobsbergsskogen 4 varv, max 98%, hårt. Ändå 3 min långsammare än när löpformen är bättre. 80 km cykel, sliten sedan löppasset.

Vågar man säga sol och värme? Banalt?

Fundersam: Philippe Gilbert vinner

Amstel Goldrace, tyvärr brukar vinnarna av det loppet vara dopade, är väl bara Liege som har sämre statistik. Har annars inget emot vara sig Gilbert eller Amstel som sådant. Det brukar vara väldigt fin åkning sista 20 km.

Flopp: svårigheterna att få tag i funktionärer till vårt cykellopp i klubben. Jag ä int bitter.

Förväntningar: Chris Cocks Fireforce - fortfarande den bäst COIN insatsen i världshistorien, snart i en bok nära mig.

Löfte: sista året jag skall göra något jag inte känner för

Försvinner bort

Jag har hela livet vetat att jag är född i fel tid, 1920- talet är min tid. Det bästa av två världar, idag är allt inom räckhåll men det smakar samma sak, resten är farligt. Vad värre är, berättelserna har dött, ingen kan berätta någonting. Det är som rebelledaren säger i Black Hawk down, "ni lever långa händelselösa och tråkiga liv". Ingen konsumtion i världen kan ändra på detta, endast världen själv kan förändras.

Några toppar: 70 km i lördags, medvinden hem var fantastisk, låg runt 40 från Hynboholm till Råtorp. 70 km i söndags, värmen, nästan för tjockt klädd. Ny favoritrunda, kan gå på 2h en riktigt bra dag.

Första utefikat i trädgården.

Eleganten från vidderna - dokumentären om Eddie Meduza.

Dokumentären om när Finlands sak var vår. "Ursäkta att jag inte hört av mig på länge" - "Det är ingen fara, riktiga vänner har man i hjärtat, det är de halvgoda djävlarna man måste passa på" Uttalat med finlandssvensk malmklang.

Nattduksbordet: fortsätter med 1918 - om finska inbördeskriget. Intressant hur regeringen krumbuktade sig för att skapa lagutrymmen som inte fanns eller var tillämpbara. Det mest pinsamma för den unga finska nationen var att de saknade kompetensen att styra. De var helt enkelt inte regeringsdugliga, de döda röda blev åsyna vittne till borgerskapets oförmåga. Däri låg det enorma raseri den vita sidan visade efteråt. De rödas största misstag var att de alltför sent insåg att de vita tänkte göra sig av med vittnena, de kunde själva ha betett sig likadant och straffet hade sannolikt blivit mildare, för det kunde inte bli hårdare.

Till sist: belgaren Johan van Summeren vinner Paris Roubaix solo efter en lång utbrytning, han är 197 cm lång, klart längst av alla som någonsin vunnit. Sadelns höjd påminde om min.

Cykelstölden IV

Måndag 28 mars blev min vita Monark stulen för fjärde gången. Den är ful, rostig, har dåliga hjul i avsaknad av skärmar och kedjeskydd, ändå känner jag en viss ömhet för den. Vi har trots allt gjort galet mycket kul ihop sedan november 1987. Av originaldelarna återstår vevlagret, och sadelstolpsklamman, det är faktiskt allt. Efter att ha letat igenom centrum och närområdet började jag att misströsta, kanske var den nu borta för gott. Men icke! I lördags får jag en kommentar på Facebook från Bosse, "det står en cykel med hög sadel och konstigt styre utanför Downtown". Ett mycket kärt återseende. Nu börjar jag känna att en slags originalrenovering vore kul. Men då behövs en donatorcykel som skoningslöst kan slaktas.

På jobbet: några elever lyfter sig just nu, riktigt kul att se, några går åt andra hållet, våren den våren, likadant varje år.

Träning: 70 min jogg och 80 min rulle, riktigt skitväder i söndags så distanspasset uteblev.

På nattduksbordet: 1918 Den vita segerns svarta skugga av Björn Stenquist. Hittills har hans finska bildningsresa varit mest läsvärd, men det artar sig.

Bilunderhåll: sommardäcken är på 2 april, rätt slitna trots att de inte gått långt. Olja och filter inköpt, väntar nån vecka till med bytet + 600 mil är ändå kort bytesintervall. Biltema syntet naturligtvis.

Vecka 12

Först dramatiken utomlands, sedan ingenting, vi tröttnar på jordbävningar, härdsmältor och uppror i Nordafrika. Lokala tidningar väljer lokala vinkeln, alltid, de har en poäng.

På nattduksbordet: Dostojevskis novell "En liten hjälte" Bengt Samuelssons efterord är så läsvärda, en idol. Fjodor var bara 27 när han skrev den fängslad i Peter Paul fästningen, ändå är blicken genomskådande. Kan känna igen mig själv i den åldern som huvudpersonen har, 11 år. Senaste numret av Kadens var ok, inte bra men ok. Varje nummer har svaga punkter, det var därför jag slutade prenumerera. Filter #19 om fågelskådning, var intressant, gillar den etnologiska berättarstilen på det reportaget, varvat med lättsamma ankedoter.

Träning: Ett halvhyggligt löppass i tisdags. Lördag 80 min rulle framför PRB 2004 på video, målgången med Bäckstedt, nära till tårarna då. 60 km i jävlig motvind idag, sämsta tiden någonsin tror jag, var helt tom i benen redan vid start, efter 40 km tog jag upp nödbananen, 1/3 gick av, nära att stanna och plocka upp den. End of story.

En höjdare: Cornelia fick en ny cykel, köpt på Blocket, en kanariegul Skeppshult. Första rundan tillsammans gick runt Orrholmen, hammaröleden, Jakobsbergsbron och hem.

En fundering: har kört 600 mil sedan olje och filterbyte, är nu rätt tid att byta? Försöker ju skämma bort den. Skall fixa rosten i år och måla dragkroken.

No fly zone vecka 11

Libyen: Så upprättades då den flygförbudszon som bland andra jag efterfrågade tre dagar innan David Cameron fick tummen ur. Men det blev ännu mer, markanfall med kryssningsmissiler. Jag är övertygad om att ett snabbare beslut lett till mindre våldsanvändning. När FN hade chansen att ta initiativet lät man återigen senfärdighet mynna ut i den vanliga stormaktspolitiken, nu kan inte Gadaffi backa, var det det man ville? Att få sig ännu ett krig? Det är stor efterfrågan på våld.
Arbetsveckan: VFU student på plats - funkar bra, första världskriget på historiakursen, internationella relationer i samhällskunskapen. IPK på fredagen - etwinning nästa.
På nattduksbordet: ingenting just nu. Borde läsa nåt kort och bra.
Höjdpunkter: Dox om falkenering och terrorism. Bin Laden lever i Iran, Baluchistan närmare bestämt. Armadillo, såg den i onsdags, inga överraskningar, så banalt är det i verkligheten.
Träning: en löprunda, den första på fem veckor, på vintern skall man åka skidor. En cykeltur 50 km, ingen riktig cykelglädje på vinterhoj med tunga kläder. Men klart trevligare än förra veckans eländestur i blötan. Nu lägger jag på 10 km i veckan, som vanligt, tills tröttheten i maj kommer, som vanligt.

Två veckors ledighet

För andra gången på trettio år har jag varit ledig två veckor på sportlovet.

Resumé: Astrid sjuk helgen 27/28 februari, avresa till Sundsvall på måndag istället. Väl där blir Astrid febrig igen, avresan norrut förskjuts till torsdag. Fick mig ett par längdskidpass i Bosvedjespåret. På torsdag åker vi till Luleå, fikar överprissatta skitprodukter på Waynes Coffe, bojkott råder. Underbart väder, höga kusten i snöskrud med solen i ryggen. Lunchrast i Umeå med besök på Gammlia och mat på Sävargården. Här blir det MVG, väldigt gott, vackert och trevlig personal. I Luleå sov vi på hotell Amber, fint rum, bra läge, bra frukost, trevlig personal - rekomenderas. Middag på Baan Thai, tre år sedan sist, fortfarande bra. Vi kom fram till Juhonpieti Pajala till lunch på fredagen. Huset var varmt och gårdsplanen plogad. Fint att återse Harry, Inger, Sten Ove och Christina. Barnen åker skidor, spark och stjärtlapp från Erkheikkibacken. Jag åker skidor på Vasikkavuoma. Läser om Tornedalen om kvällarna i Ainas gamla böcker. Besöker Aina på lördagen. Korvgrillning på myren, barnen gnäller och korven är svart. Kajsa lagar plättar av renblod, Inger bjuder på renstek - ät så mycket du orkar, livet är fint. På hemresedagen tror Kajsa att Christina och Sten Ove sover så vi lämnar utan avsked, det är känslosamt, antagligen sista gången i huset. Ett par mil söderut får telefonen täckning, det vankades kaffe och semla till frukost som Christina förberett, vilken miss av oss. Vi stannade i Överkalix och drack kaffe på Brännströms, ett riktigt 50 tals fik. Såg en Citroen Visa i enormt gott skick, lite småbucklor på dörren - ovanligt. Stannade i Piteå för lunch, besökte museet, åkte till Skellefteå. Rum för resande i Skellefteå var fräscht och trevligt, Nordanå kulturcentrum bjöd på bl a en utställning om arbetslivet i bondesverige på 1900 talet, intressant. Pizzeria Mamma Mia hade Calzkrove med inbakat skrovmål precis som legenden sade, men jag tog kebabpizzan som vanligt. Vi stannade på Fjällräven outlet i Ö- vik och jag fyndade en jacka. Kajsa ett par byxor. Åter i Sundsvall träffade vi Micke och Liza, jag klämde några varv i Bosvedjespåret, nypistat morgonen efter att 1 dm snö fallit, fint. Familjen besöker Himlabadet, träffar Peter och Fanny i bassängen, knökfullt. Hemresa på lördag, två besök på Mcdonken. Middag på kvällen en trappa upp.

En spontan reflektion: jag orkar inte lägga mig i kören av burop till Juholt, kan bara konstatera att han inte kommer att föra en politik som utgör ett alternativ för alla de som övergivit S.

Bilen: körde 292 mil medelförbrukning 0,77 l upp 0,8 l tillbaka, man står på gasen för att komma hem.