tisdag 9 februari 2016

Ingen skola är bättre än sina elever

Idag skrev LO och de två lärarförbunden en artikel som gick ut på att friskolors kösystem förstärker skolsegregationen. Vilket i sin tur leder till olika bra resultat för eleverna i skolan. Så är det ju förstås, de som själva har högre utbildning sätter sina barn i skolor där andra som har högre utbildning sätter sina barn. Varför de som saknar högre utbildning inte ställer sina barn i kö till Carlssons skola etc kan vi bara spekulera i. De har ju faktiskt samma möjlighet att göra just det. Undantaget är de nyanlända som inte har haft möjlighet att göra ett aktivt val. De är en allt större grupp värd att tänka på. Dessa berörs inte i artikeln så det kan knappast vara dem som LO och lärarfacken månar om.

Kontentan är i vart fall att det fria skolvalet är under attack. Valet skapar segregation och förstärker effekterna av boendesegregationen som i sin tur leder till stora skillnader i elevers resultat.

Nu vill man alltså bryta upp den här möjligheten genom att skapa en annan sorts kösystem. Frågan är bara hur? Hur gör man? Ska man lottas till en populär skola? Det vore en lösning. Vad händer med den som inte drar en vinstlott då? Nu kommer vänstern - men det är ju redan ett lotteri där somliga blir vinnare och andra förlorare. Nej det är stor skillnad, de flesta hade möjlighet att göra valet, att de inte gjorde det, ja det är faktiskt deras fel. För samhället vore det bättre om alla gjorde aktiva val än att överlåta det till ett lotteri.

Matematiken bakom resultaten och argumenten


Min erfarenhet är att i en vanlig klass är ca 1/3 studiemotiverade som har studiebegåvning, 1/3 hänger med men bryr sig inte särskilt mycket och 1/3 får kämpa och behöver någon form av insats från skolan för att ta sig igenom 12 år med godkända betyg. Med särskild insats menas sånt som elevhälsoteamet skriver i olika åtgärdsprogram. Men vad händer om flertalet av den tredjedel som redan är motiverade sätts i en annan skola?

Låt för enkelhetens skull denna grupp av motiverade i en klass som sätts i annan skola med studiemotiverade utgöra 2/3 av de studiemotiverade. Då blir matematiken i en samma klass så här.
1/9 studiemotiverade, 4/9 som hänger med och 4/9 som kräver en särskild insats. I en klass med 27 elever kommer alltså endast 3 elever att vara motorer i klassrummet medan 12 behöver en särskild insats. Men nu är det inte så enkelt, därför att gruppdynamiken gör att eleverna själva skapar en hierarki där man intar nya roller. I en vanlig klass är 1/3 studiemotiverade oftast tillräckligt många för att de ska kunna sätta agendan. Men i en klass med endast 1/9 studiemotiverade elever är det den 1/3 som får kämpa som anger takten och klimatet i klassrummet. Det betyder att de 4/9 som annars skulle hänga med sänks till den lägre nivån. Notera nu att det fortfarande finns 3 elever i klassrummet som både har lätt att lära och vill lära sig. För en vanlig lärare går det inte att vinna över den här situationen. Det finns superlärare som kan göra skillnad men på en skola med tre parallellklasser hur många lärare är det? 3-4 st kanske. Gruppdynamiken hos lärarkåren är likartad den hos eleverna, alla kan inte vara bäst och om många av de bästa inte vill vara kvar så förändras dynamiken och de minst ambitiösa lärarna blir tongivande. Det sistnämnda känner lärarfacken till, det är huvudorsaken till att de skriver artikeln. Det blir för många arbetsplatser med en dålig arbetsmiljö där ingen trivs, inte ens de sämsta lärarna vill verka i en sån miljö.

Det finns med andra ord väldigt små möjligheter att motverka dåliga skolresultat i en segregerad miljö. Det går att göra skillnad på sina håll men inte på samhällsnivå.

Kan man argumentera för fria skolval när det är så här?

Ja, naturligtvis, vi har ett unikt rättvist system i Sverige där vi har avgiftsfri skola. Använd din rätt att välja. De problem som finns i vissa större städers förortsskolor har andra grunder än det fria skolvalet. Det fanns en boendesegregation långt innan det fria skolvalet fanns som skapar olika resultat. Tvärtom har det fria skolvalet gjort det möjligt att välja en bättre skola än den i närområdet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar