måndag 29 december 2014

2014 vad som blev och inte

Trädgården

Jag tänkte mig frukt, grönsaker och blommor. Det blev inga grönsaker fastän jag sådde och förkultiverade. Av blommorna jag sådde blev intet, äppelträden fick många pyttesmå frukter, i september sågade jag ned det största äppelträdet, det mest sjuka i fruktträdskräfta.

Det som blev bra var däremot lökarna på våren och bigarråträdet som bar mycket under ställningen med fågelnät. Mina frösådda japanska klätterrosor tog sig, i vart fall fem stycken. Sedan planterade jag en ny hanplanta med havtorn och tre rosbuskar som verkar överleva.

Huset

Hann inte måla klart i år heller. I höstas började garagetaket läcka och numera ligger en presenning över i väntan på våren. Inuti är gipsen från vägg och tak borttagen. En hel del jobb för framtiden alltså. Däremot kanske det leder till ett hemtrevligare garage i framtiden.

Bilarna

Vi köpte ingen ny förstabil i år, trots mycket sonderande, det får vänta tills det blir mer akut tror jag. Men det var en hel del mekande med skjutet tändstift, trasig bakruta på cittran, ny aggregatrem, ny strålkastare. Nya bromsar bak och ett nytt vinterdäck bak på saaben. I går fick saaben dessutom nytt batteri och nya tändstift vid 286600 km. Den går mycket bättre nu. 

Träning

Jag klarade i vart fall ett genomsnitt på 3 timmar i veckan och 2,65 pass i veckan i snitt. Det är ok men inte mer. Formmässigt tycker jag inte jag varit särskilt stark nån gång även om det känts bra vid flera tillfällen inte minst på tempocykeln. Framförallt måste jag cykla hårdare distanspass. Jag ville genomföra mitt XY projekt med lyckades inte genomföra mer än de två kortaste sträckorna på 50 och 100 km. Nästa år skall jag sikta högre. Kommer kanske inte klara 500 km men till och med 250 km då är jag nöjd. Sen var jag återigen med på Singlespeed SM och det var kul.

Läsning

Kursen i statistik har präglat höstens läsning. Men från i våras är det främst Fredrik Sjöbergs böcker, Richard Fords Kanada och Per Landins böcker som gjort störst intryck. I vår kommer jag inte plugga någonting, nu är det fullt fokus på att avsluta kursen.

Övriga tillkortakommanden

Det där med ölbryggning och humleodling blev inget, men tanken finns kvar och det kommer en ny vår. 




tisdag 9 december 2014

Uppgraderad cykel

Plötsligt märkte jag att mitt gamla vevparti glappade, lagret var totalslut, samtidigt var pedalerna slitna med begynnande glapp. Det skulle ha gått att bara byta lager för 350 kr och nya pedaler för 250,  men så är det detta med vevarmslängden. De gamla var 175mm och det är för kort, i synnerhet i skogen. Lösningen, ett par 180 mm vevar från Shimano med tillhörande pedaler. Lättare, snyggare och till ett bra pris. Det känns utmärkt att sitta mera "i" cykeln som man gör när man kommer längre ned, det som känns sämre är att 40 drevet är lite för låg utväxling. Förr hade jag en 44 klinga fram.

Helt nya vevar och pedaler

På nattduksbordet

Jag läser en kurs i statistik på halvfart den här terminen så det finns inte riktigt tid över till annan läsning. Men då och då läser jag ett par sidor i Stanley McChrystals memoarer "My Share of the Task". Det är intressant att följa irakkriget från insidan. Det är en en rätt märklig interiör han beskriver inom specialstyrkorna. De talar aldrig om sig själva som soldater utan som "operatörer". Man kan ställa sig frågande till vad som är skillnaden. Innebär skillnaden att soldatyrket uppgraderats eller är det bara en förskönande omskrivning? 
Jag lutar nog åt det senare. Samtidigt kan jag inte släppa tanken på att operatören är arméns svar på den individualistiska samhällsutvecklingen. Med sensorer, moderna sikten, personlig radio och kameror håller operatören kontroll över stridsscenen inbäddad i sitt kroppsskydd och enorma stridsväst. Samtidigt vet alla att överblick och kontroll är mycket ovanligt i en stridssituation även för de bäst förberedda "operatörerna". Se bara på raiden mot Bin Laden. Utförd av de bästa, ändå höll det på att gå helt över styr. 

imageFör ren underhållning läser jag Björn Löfströms Babels torn i Bojtikken. Tyvärr är den lite av en besvikelse, Den har sina moment och sina skrönor, men på det stora hela saknas den berättelse som för romanen framåt, det blir bara ögonblicksbilder om än underhållande sådana.


fredag 21 november 2014

Var finns de mest hängivna motionärerna? Gör 27:e novembertestet!


Jag har använt motionsspår året runt sen 1994. Stekheta dagar när knotten flyger in i munnen och svinkalla dagar när Swix grön hugger. Men en sak har varit konstant, slutet av november är det lite folk i spåren. Mörkt, blött, kallt, ibland frostig barmark med hala löv, ibland snö, men ofta för lite snö för att åka skidor. Slutet av mars kan det vara en isskorpa kvar som gör spåret oanvändbart, men det är en annan sak.

Var finns de mest hängivna motionärerna? Gör testet!


1. Spring, gå, skida eller cykla under en timma mellan klockan 17 - 20 i ditt favoritspår den 27 november
2. Räkna hur många personer du möter eller hinner ifatt, varje person räknas bara en gång, olika aktiviteter ger olika poäng.

Poängberäkning

3p Löpare, mtb-cyklist, skidåkare
2p stavgångare
1p fotgängare oavsett klädsel, med och utan hund.
Exempel: du möter fyra personer som går, en stavgångare och fyra löpare. Det blir 4x1+1x2+4x3= 18 p

Nu finns det ju folk som intervalltränar eller som bara bär sina stavar, du får själv göra bedömningen hur många poäng de skall få. Möter du en löparklubb så är det förstås bingo men det är i sin ordning. 

Rapportera sedan in ditt resultat i en bloggkommentar, ange när, var och vilket spår du testat. 

Lycka till!

onsdag 29 oktober 2014

Höstcykling med lampa

Måste bara understryka hur hela min cykling förändrats genom den moderna ledlampan. Med 1500 lumens ljusstyrka på styret är det bara att köra som på sommaren. Förr var hösten mest löpning för min del men nu kan jag cykla ända fram till snön kommer, men då vill jag å andra sidan helst åka skidor ändå. Visst är vätan och geggan trist men när det är som igår, torrt och +14 grader på kvällen, fantastiskt! Brände 1100 kCal på 60 min och kul hela tiden.

Nästa grej är att köpa dämpade rullholkar till stavarna så att jag kan åka rullskidor igen, tyvärr fick jag ont i armbågarna av de vanliga odämpade rullskidspetsarna. Det var bra träning för överkroppen och balansen att åka rullskidor även om det knappast kan kallas kul, men det var inte katastroftråkigt heller som det är att cykla inomhus...

Idag skall jag handla årskort till Kungsberget så vi kan åka minst lika mycket som förra säsongen, äntligen har vi hittat en familjeaktivitet där alla kan vara med samtidigt i flera timmar utan att vi blir uttråkade. Slalom är perfekt, om ett par år kanske barnen bara vill åka själv, men än så länge är det ok med mamma och pappa. Ett par nya pjäxor vore bra, de jag har är lite för breda och mjuka, bekvämt men jag tror att styvare smalare kan bidra till ett lyft för min skidåkning.


onsdag 22 oktober 2014

Är den strategiska timeouten slut?

I och med försvarsbeslutet år 2000 avvecklades invasionsförsvaret. Istället skulle Sverige ha ett insatsförsvar som kan delta i olika internationella uppdrag. På hemmaplan blev det strategisk timeout. Vi skulle vänta och se varthän vinden blåste innan vi fattade några nya strategiska inriktningsbeslut för hur försvaret av Sverige borde vara organiserat. Jag tillhör dem som tycker att inriktningen mot insatsförsvar var fel i grunden, försvaret måste i första hand ha sveriges territorium som huvudarena. Det är inte fel att delta i insatser, inte alls, men det var helt fel att ha det som huvudspår.

Det stora problemet var att man lade ned 85%, avskedade personalen som satt på kunskap och skrotade den material som personal och soldater var utbildad på. Exakt hur kompetensen att sköta ett storskaligt försvar igen skulle upprätthållas var det få eller inga som tänkte på. Politikerna tänkte sig en fredlig framtid av oöverskådlig längd. Avskaffandet av värnplikten 2010 får ses som ett ovanligt sent och dåligt beslut, redan 2008 såg vi Georgienkrisen och att personalförsörjningsprogrammet för yrkesförsvaret var fullständigt orealistiskt det behövde man inte vara alltför slug att räkna ut. Lönerna var på McDonaldsnivå eller sämre. Man skrotade ett försvar utan att ha en fungerande ersättning.

Idag vet vi hur det gick med den ryska demokratiutvecklingen, Ryssland blev återigen en diktatur som hotar, kränker och krigar med grannländer. Underrättelseinhämtningen, dvs spioneriet, mot oss och andra västländer är lika omfattande som under kalla kriget fast mindre dramatiskt eftersom gränserna är öppna.

Är vi mogna för att fatta ett strategiskt beslut att återigen bygga en samhällsorganisation som klarar av militära hot mot Sverige och som kan hjälpa sina grannländer om de behöver stöd?

fredag 3 oktober 2014

Nyare biltankar

Jag har tidigare tagit upp behovet av en nyare bil. Nu verkar vi vara ense om att en nyare Saab 9 - 5 är det optimala valet. Kajsa är stor Saabvän, jag har funderat på många olika bilalternativ. Men med begränsningen till Saab kan vi smalna av urvalet ytterligare med några kriterier. Dessutom är ju utbudet stort, det är bara att välja ock vraka.

Krav på nya bilen

  • Saab 9 - 5 kombi, med manuell växellåda, dragkrok och takrails,
  • 2006 års modell eller senare med max 15 000 mil.
  • Biopowermotor, ingen diesel
  • Ingen rökarbil - naturligtvis
  • Inte en svart bil
  • Ingen trimmad bil
  • Ingen stylad bil
  • Dubbade vinterdäck på alufälg
  • Max 4 ägare
  • Pris på max 50 tusen kronor. 
Sånt som är att tänka på, ett bra utrustningspaket som Vector är inte fel, 2,3 litersmotorn drar bara lite mer bränsle än 2 litersmotorn men har betydligt bättre vridmoment.

torsdag 2 oktober 2014

Bilar behöver TLC

Saaben

Inför besiktningen i augusti bytte jag bromsklossar fram. Skivorna fram börjar bli rätt dåliga men de får hänga med över vintern. Tyvärr blev den underkänd på besiktningen, dålig handbroms och en parkeringslampa som slocknat. Lampan kostade 17:50 kr och byttes på 5 minuter. Sen var det detta med handbromsen. För bara två år sen bytte vi handbromsbackar. En justering av anläggningen fixade högersidans broms, den låste på grusväg och asfalt. Men vänstersidan vägrade förbättras. Jag misstänkte att det var bromstrumman som var dålig, en helt obefogad misstanke visade det sig. Men jag bytte till nya skivor bak, för 600 kr, beläggen var väldigt fina så de fick vara kvar. Det som var bra med bytet var att jag fick se själva mekanismen, den kärvade, men stålborste och lite massage blev den bättre. Sen upptäckte jag att mothållet för wiren satt löst, det hade alltså rört sig när man drog åt bromsen istället för att mekanismen påverkades. Skruven som höll plåten hade gängat ur sig och rostat fast. Den gick av när jag försökte lossa den. Lösningen blev borrmaskin och ny genomgående skruv med nylocmutter. Sen släppte jag efter på wiren så att mekanismen släpptes ut helt, jag tror det var en av orsakerna till att den kärvat fast, det rörde sig för lite då den var hårt åtdragen. Efterkontrollen på SBP godkände bilen men påpekade att jag kunde spänna åt handbromsen mer, den tog väl högt upp. Skall göra det när vinterdäcken åker på om några veckor.


Igår bytte jag olja och filter vid 284267 km, nya torkarblad blev det också. Det var länge sen sist och oljan var svartare och rann segare än vanligt. Förra bytet den andra februari skedde vid 271185 km. Det blir 1308 mil sen sist, jag hällde visserligen på en liter i somras när det var så varmt, först då kokar alla bensinrester och allt vatten bort. Det gick med andra ord inte alls någon nöd på motorn. Syntetoljan skulle säkert funka i femhundra mil till, men har man turbomotor så är det viktigt. Jag köpte ett nytt luftfilter också, tyvärr hade jag glömt att det sitter med fyra torx, trodde det satt med snäpplås. Det får bli en insats hemma på garageuppfarten. Sedan är det nya tändstift som är nästa steg. Har kört bortåt 9 000 mil på samma stift, inget märkvärdigt, men det är inte så dyrt att man skall snåla.

Cittran

Allt funkar fint på cittran, men innan besiktningen bytte jag strålkastare på vänster sida. Den gamla hade ett stenskott på sig som slagit hål på glaset. Ekmans bilskrot i Hedesunda tog en femhundring, bytet och resan gick på nån timme. Dessvärre underkändes bilen på ljusinställningen. På bägge sidorna! Nu får jag ta och skruva ned ljuset en bit, ombesiktning senast 15 oktober. Jag tror att problemet i grunden beror på fjädringen bak. Klockorna är inte bytta där och den kanske blivit lite för låg baktill. Andra bilister har i vart fall inte börjat blinka med helljuset...

torsdag 4 september 2014

Kommunklassikern 3 av 4 klara

Idag var det dags att springa de 13600 metrarna runt högbos svartvita spår. Tredje delen av kommunklassikern. Del ett var cyklingen, 10 mil i maj, del två var simningen, 2 km i bassängen på storviks sportcentrum. Låt mig säga så här om dagens löpning, det var ett av de tyngsta passen/loppen jag sprungit, dels är det långt. Jag springer de distanserna kanske tre fyra gånger om året. Dels var det varmt och blåsigt och sen var det terräng de sista 4 km som är väldigt jobbig. Med drygt 9 km stig och grusväg i benen blev det till att ta myrsteg uppför backarna och vila nerför. Men sammantaget får jag vara nöjd med min insats, 5:05 min/km i snitt. Hade jag haft en bra dag hade det kanske gått på 4:50 i snitt så det är ingen jätteskillnad. Men jag vilade mig i form den här gången. Cyklingen gör att höftsträckarna blir korta och stela, löpningen gör att de gör ont. Har inte lyckats hitta någon stretching eller behandling som funkar. Som tur är har jag både cyklar, skidor och rullskidor att alternera med, fast när allt stämmer i kroppen är det väldigt härligt att springa.

Förstora bilden 15km+-+profil3.gif

torsdag 14 augusti 2014

Tour de France och statistik

Nu är den utläst, Joakim Jakobsens 727 sidiga mästerstycke om TdF. Jag gillade den mycket, den fick en bra recension i DN av Croneman och det förtjänade den. Dubbelmoralen kring dopingen och tourledningens ständiga markeringar att de tycker de är större än cykelsporten i sin helhet är tydligt beskriven. Alla spännande anekdoter och märkliga turer kring regler och politik blir också en del av spänningen.

Behandlingen av dopingfall har varit mycket godtycklig, exemplet Rasmussen är ju väldigt trist.

I sann Jan Ullrichstil gav jag mig sen ut och körde ett tempoträningspass på riktigt tunga växlar. Kändes så skönt att flyta fram, visserligen drygt 10km/h långsammare än Jan brukade åka, men ändå, boken var ren inspiration.

Till hösten kommer jag läsa 15 hp Statistik I på Karlstads Universitet, känner en viss oro inför de mera matematiska delarna men samtidigt är det nyttigt, värdefullt att kunna och en utmaning. Sist jag skrev tenta på rutat papper var 1996...

tisdag 29 juli 2014

Meka i sommarvärme

Aggregatremmen på min Citroen Xantia var en sak som gnagt på mig. Den var knastertorr och hade sprickor. Samtidigt är den väldigt viktig då den driver både generator och hydraulpump. Utan hydraultryck inga bromsar, fjädring eller servostyrning. Ett haveri hade varit väldigt trist en kall vinterdag, ja faktiskt vilken dag som helst. Biltema har haft slut på de remmarna en längre tid, men för en månad sedan var de tillbaka. Igår monterade jag den vid 131080 km. Egentligen är det lätt, Haynes sätter en tvåa på det och svårare är det inte men tyvärr fanns ingen skiss i repboken på just min modell, det fanns inte heller någon möjlighet att sätta i ett verktyg och fixera remspännaren som det stod i boken. Däremot var remspännaren lätt att demontera. Men, så är det det där med att minnas hur remdragningen var. Det tog säkert en halvtimme av fnulade innan jag hittade rätt. När jag såg på det innan verkade det så enkelt och logiskt att jag tänkte att det här behöver jag inte fotografera. Skulle ha gjort det. Utrymmet att arbeta är väldigt snålt, smalare en remmen och den är styv att vika på högkant. Men jag fick ihop det och idag åkte vi till Wij trädgård och badade på Sjöängsbadet i Ockelbo efteråt. Nästa grej att fixa är ett nytt vänster framljus till cittran, det är hål i glaset.

Än mer akut är det att byta kupefläkt på saaben, tänk er värmen den här sommaren utan fläkt! Dessbättre funkar AC:en så lite kalluft kommer det genom självdraget.

måndag 21 juli 2014

Semesterrapport 2 - Göteborg

Torsdag 10 juli åkte vi till Göteborg för att träffa vänner och fira min 40 årsdag.
På nedresan stannade vi hos vänner i Västerås och åt frukost, de hade precis flyttat in i ett nytt superfint hus vid Mälaren. Nästa stopp blev Skara med besök på Västergötlands museum och domkyrkan. Museet hade en utställning med föremål som de inte riktigt visste varför de hade i sina samlingar, också en vinkel. På eftermiddagen blev det bad, fika, middag hos vänner i Mölndal.

På min födelsedag startade vi dagen med frukost i Haga. Sen åkte vi ut till Björkö och badade, snorklade, träffade vänner, mina föräldrar och firade med tårta. Barnen stannade med farmor och farfar, vi åkte in till stan för middag med vänner på River cafe. Väldigt gott och trevligt, kvällen avslutades på Pusterviksbaren där vår kompis spelade skivor.


Lördagen inleddes med sovmorgon och en tur ut till Björkö för att hämta barnen. Sedan tog vi en promenad till Kawaiibutiken. Barnen gillar det japanska gullet. Jag gick på Sjöfartsmuseet med yngsta dottern, har inte varit där sedan jag var i min dotters ålder. På kvällen åkte vi till vänner och grillade. De hade köpt sig ett nytt hus. Mitt firande fortsatte med vin och en spellista bara för mig.

Söndagen tillbringade vi i lägenheten vi fått låna. En löprunda på förmiddagen gjorde att förkylningsvirusen vaknade. På eftermiddagen träffade jag en kompis och resten av familjen åkte till Liseberg. En win-win lösning. Jag testade en öl från Stigbergets bryggeri - Geggan.

Hela måndagen tillbringades hos vänner ute på Köpstadsö/Kössö. Bad och grillning. Nu var vädret lite opålitligt men jag lyckades både bli solbränd och regnvåt.

På tisdag blev det tre museer, shopping, lunch på stan och besök på nya stadsbiblioteket. Konstmuseets utställning om historiemåleri är antagligen en av Sveriges intressantaste just nu. Kvällen tillbringades hemma hos vänner och vi träffade deras lilla barn. Min hustrus födelsedagsskumpa smakade väldigt bra.

Onsdagen ägnades åt botaniska trädgården, det är verkligen en skatt. På kvällen åt vi middag ihop med vänner på Market, ett rätt trendigt ställe med mexikanskt koreanskt tema. Gott var det hur som helst.

Torsdag var en varm dag i bilen. Enda lustiga händelsen var att vi mötte Lasse Karonen på McDonald's i Vårgårda. Det var bara vi där.

måndag 7 juli 2014

Semesterrapport 1 Kreta

Vi tog bilen till Arlanda klockan 04:15 torsdag den 26 juni. Trots att jag inte lyckades boka extra benutrymme gick det ganska bra, en vanlig människa som inte är van vid dålig komfort hade naturligtvis ringt resebolaget och varit ursinnig om de suttit lika illa. Vi som tillhör längdminoriteten får betala 215 kr för det som borde vara självklart. På Kreta väntade bussen, två och en halv timma slingriga bergsvägar till Makrigialos . Jag tyckte det var helt ok att åka buss så länge, vi fick se mer av Kreta. Några barn blev åksjuka, märkliga föräldrar som väljer ett sånt resmål med barn med anlag för åksjuka. Hotellet Mikripoli Sentido ligger på vingresors sida men är ingen family resort med Lollo och Bernie. Det var också flera tusen billigare men med lika hög standard i övrigt. Har man små barn kanske det är värt att kunna skicka iväg kidsen till en svenskspråkig barnklubb ett par timmar om dagen. Klockan 16:00 tog vi på badkläder och hoppade i havet. Fantastiskt vatten, 10 - 15 meters sikt, underbar strand och sandbotten. Längre ut fanns klippor med massor av fisk att titta på.

Maten och drycken

Hotellet är en all inclusive anläggning. Maten var ok, salladsbordet rikligt och gott, huvudrätterna var inget speciellt men det fanns alltid något som var lite bättre. Sista kvällen åt vi på ala carte restaurangen, då var det mycket bra. Ölet var rätt trist men ok, lite som Efes. Vinet var dåligt, det röda drickbart men det vita bland det sämsta jag druckit. Juicer och läsk smakade helt syntetiskt och skillnaden mellan läsk och juice var möjligen kolsyran. Testade inga spritdrinkar, däremot deras whisky, den var lätt men ok, plastglasen förhöjde inte stämningen. 

Hotellrummet

Vi hade bokat ett rum med havsutsikt och det fick vi verkligen, otroligt vackert på kvällen. Tyvärr lät AC anläggningen mycket, så högt att det var svårt att sova. Första natten hade vi dessutom ett rum närmast kylkompressorn utanför huslängan. Sedan bytte vi. Tips! Välj husen längst västerut och högt upp på Mikripoli. Kylaggregaten är längst till öster på husen. Rummen var fina och städades alla dagar utom en dag, tisdag. Lite tveksamt med tanke på att de har det gamla grekiska systemet med toapapper i pedalhink, inte i toan...

Sola och bada

Vad gör man annars på ett sånt här resmål? Jag snorklade länge både förmiddag och eftermiddag dagligen. Det var fantastiskt fint. En dag tog jag på mig mina Teva sandaler och simmade runt udden till grannstranden. Sandalerna bromsade mycket men blev väldigt rena efteråt. På stranden intill var det kanske tio personer, det fanns en liten taverna och hur mycket plats som helst. Tyvärr var strömmen och vågorna mindre bra för barn där. 

Nattduksbordet

På resan läste jag Richard Fords Kanada, Imorgon fyller jag tjugo av Alain Mabanckbu och slutligen Delphine de Vigans Ingenting kan hindra natten. De var läsvärda alla tre, Kanada är stor litteratur. Ingenting kan hindra natten hade jag normalt aldrig läst då det är en utpräglad tjejbok om en mor dotterrelation, men den var ändå intressant. Imorgon fyller jag tjugo kunde man skratta högt åt flera gånger, mycket underhållande (fiktiv?) uppväxtskildring från Kongo.

 

tisdag 1 juli 2014

Grattis på födelsedagen!

Det här inlägget är en gratulation till min hustru på födelsedagen.

Jag har beställt tre flaskor vin till dig. Det rör sig om ekologiska så kallade naturviner utan tillsatser, en Montirius Vacqueyras Perle de Roseé och en champagne från Francoise Bedel entre ciel et terre samt en  La Corte del pozzo valpolicella från Fasoli Gino.

http://www.montirius.com
Francoise Bedel http://goo.gl/gi3NFD  
http://www.fasoligino.com/en/



söndag 22 juni 2014

Första världskrigets orsaker

Nu så här efter snart 100 år efter den svårbegripliga katastrofen som första världskriget innebar kvarstår de historiska frågorna fortfarande. Varför uppstod kriget? Hur kunde det utveckla sig till en sådan dödsmaskin?

I läroböckerna listas följande orsaker till kriget, allianserna, kapprustning, nationalism och imperialism. Efter kriget föll tre kejsardömen, kolonialsystemet började bryta samman och USA steg fram som den nya världsmakten framför England. Jag tror det är i de effekterna som man skall värdera orsakerna till kriget.

Tre feodalsamhällen föll samman, Österrike - Ungern, Tyskland och Ryssland. tre samhällen som inte alls hunnit med att anpassa sina statsskick till vad det industriella kunskapssamhället krävde. Kriget blev ett sista försök för dåtidens eliter att härska några år till genom krigets undantagslagar och nationalistiska logik. Kapprustningen och imperialismen var samma sida av saken, ett sätt att köpa sig ro från industrialisterna och att flytta makt och kontrollbehov utomlands. För att undvika kriget hade man behövt genomföra stora reformer i demokratisk riktning. Genom kriget och den efterföljande depressionen kom demokratiseringsprocessen att fördröjas. Rösträttsfrågan för män och kvinnor, jordreformer där torpare fick möjlighet att köpa sin jord, arbetstid, lön och pension var frågor som parkerades under kriget.

Jag tillhör alltså dem som menar att socialimperialistiska skäl var avgörande för världskrigets utbrott. Vanliga analyser brukar ta sin utgångspunkt i utrikespolitiken, länder reagerar rationellt på en given stimuli. Har man en allians som hotas så följer man ingånga avtal. Det är ett förenklat sätt att förklara historia. Utan synbara hot ingick man gärna allianser, en slags gentlemannaavtal tecknade mellan kungahus som i hög grad kände varandra och var ingifta i varandra.

Frågan varför kriget blev så blodigt brukar förklaras med att den nya masstillverkade militärtekniken med spränggranater och kulsprutor mötte en föråldrad stridsteknik med massiva frontalanfall. Jag skulle vilja påpeka att kriget inte började så, det började som ett rörligt krig på västfronten, på östfronten var det rörligt hela tiden trots kulsprutor och skyttegravar. Hur kunde man skicka folk i döden på det sättet? Var generalerna usla? Varför försökte de inte med andra metoder? Tyvärr är det så enkelt att respekten för ett vanligt människoliv var noll. Soldaterna tillhörde arbetarklassen, de var dåligt utbildade i skolan, de var dåligt utbildade i strid och generalerna såg på deras död som en samhällelig säkerhetsventil som pyste över. Unga potentiellt arga män som skulle kunna kräva sin rätt i ett civilt samhälle slaktades som kanonmat bokstavligt talat. Det var ingen förlust för samhället så länge de bidrog till nationen. Låt oss tänka oss in i generalens huvud för en stund. Vad skall jag göra om mina planer fungerar? Det blir ett genombrott i fiendens linjer. En soldat marscherar kanske vidare 30 km på en dag, hästar med förnödenheter följer efter. Om anfallet skall kunna följas upp krävs snabbt förstärkningar för att skydda inbrytningens flanker och mängder av förnödenheter. Vägarna var obefintliga genom stridszonen, en provisorisk väg kanske kunde ha ordnats på en vecka eller så. Fram tills dess skulle man behövt ta allt på hästrygg eller burit det för hand. Det tunga artilleriet kunde absolut inte rullas med i gyttjan och de lätta kanonerna skulle varit svåra att ta med men inte omöjliga. Däremot hade granattransporterna blivit mycket känsliga den första tiden. Att rulla upp fronten i sidled för att bredda genombrottet hade varit mycket svårt, lika svårt som att bryta igenom. När tanks användes för första gången i anfall och man faktiskt fick ett genombrott blev det tydligt att man inte alls var beredd på det. Summa summarum, generalerna valde den enklaste lösningen, ingen krävde heller något annat. Dör folk har de inte dött förgäves. 1917 blev det uppenbart att den logiken inte fungerade, soldatmyterier på västfronten och ryska revolutionen förändrade kriget, mest pga ändrad inställning till soldaternas liv. Det är detta vi skall minnas första världskriget för, genom massdöden växte utrymmet för framtida mänskliga rättigheter. Men vem var fienden? Den samhällselit som skapade kriget.

(Nu kanske det här låter väldigt marxistiskt, men det är inte alls meningen. En rationell analys utan skygglappar leder fram till en förklaring som främst lägger skulden hos dem som kunde ha stoppat eländet)

torsdag 12 juni 2014

Böcker och växter

Är inne i nån slags läsperiod nu, först beställde jag Stanley McChrystals memoarer, iofs tycker jag att COINistas är intressanta av fler skäl, och Stanley var en av de ledande och den ende med så hög ställning.  Men mest var det den där Rolling Stonesartikeln som ledde till hans avsked 2011 som plötsligt poppade upp i minnet. Orsaken var att jag läste om USA:s nya COIN manual. Nu har jag kommit så långt att han blivit chef för 75 Ranger Regiment. En annan spin off var att jag beställde Torture and impunity: The US doctrine of coercive interrogation av Alfred W McCoy som verkade lovande när jag läste googles smakprov. Den innehöll flera delar som dels berättar om den amerikanska traditionen av tortyr men också något om de fruktansvärda ofta livslånga psykiska skador som uppstår.

På nattduksbordet ligger också Mikael Holmströms tegelsten om Sveriges samarbete med NATO under kalla kriget, Den dolda alliansen. Den är bra men får konkurrens av så mycket annat intressant just nu.

Mina föräldrar är på besök och tog med sig en lånebok från Karlstad, Stefans lilla gröna: en handbok i utanförskap, en bok om hans odling och självförsörjningsideal för mat. En oerhört inspirerande bok både om matlagning och om odling och om livsstil. Den är slut på förlag, slut på de stora bokhandelsjättarna men jag lyckades hitta den på Bokextra, en butik i Nacka som säljer massor med mer grejer än böcker, t ex diskmaskiner och plastbyggsatser...

Trädgården

Kring vårt bigarråträd har jag byggt en ställning för nätet mot fåglarna. 35 meter 24x36mm regel och 20 M6 vagnsbult är grunden. Till det kommer två st 4x10 nät. Summa ca 500 kr. Det blir väldigt exklusiva bär...

Kaninerna åt upp all spenat, dill och persilja, nu sitter ett 60 cm högt hönsnät runt. Sedan sådde jag en massa nya palsternackor, spenat och bönor. Huvudsakligen ser det rätt klent ut. Ljusglimtarna är äppelträden som har en massa kart just nu och vinbärs och krusbärsbuskarna som också är fina. Hallonen är för sorgliga, pappa som odlat massor av hallon tyckte det var lika bra att plantera helt nytt, inget hopp där. Plantorna är för gamla och står i för dålig jord.

Mina marktäckare under syrenerna tar sig fint, jag fick dessutom en myskmadra i present. Den skall förhoppningsvis sprida sig ordentligt.

Bilen

Häromdan funkade inte fläkten i Saaben. Det var 25 grader varmt och fläkten stod still. Dagen efter funkade den igen. Enligt nätets experter är det fläktmotorn som är döende. En begagnad kostar ca 500 kr en ny ca 1700 kr. Frågan är varför man skall installera en gammal från en bil som redan gått kanske 25 tusen mil. För att den kanske håller två år till? Lite kluven där, men det blir nog sniken som vinner igen.






måndag 26 maj 2014

Veckorapport 22

Trädgården

Nu har jag planterat ut kronärtskockorna, sockerärtorna och palsternackorna. Tyvärr hade palsternackorna vuxit snabb och dåligt, de stod för varmt helt enkelt, blev bara ett långt skott, tror de får det svårt där ute nu.
Vaxbönorna har inte tagit sig alls i förkultiveringen, grönkålen är på god väg däremot. En andra batch av kronärtskockor är också på gång. Det jag inte hunnit med är att bygga om landet. Det blev för lite tid helt enkelt, för många resor, för många besök och den lilla tid som blev över prioriterades träning.

Träning

Tyvärr fixade jag inte en 15 milare den här helgen, det blev bara 12 mil. Lika bra det, dels hade jag inte hunnit planera XY150 tillräckligt, dels vill jag inte stressa, blir det fint väder till helgen kommer det att gå mycket bättre. Lite dumt att köra 100k och sedan gå direkt på 150. Nu fick jag 121 km på 4h. 15 mil cykelorientering skall gå på 7 timmar, en sådär 21,5 km/h men då är en stor del på grusväg, helst närmare 10 mil. Däremot har jag kört ett par kortare tempopass, först 15 km uppvärmning ut i motvinden, sen hem i hög fart. Sist gick det på 21:17 min, det är drygt 42 km/h. Visserligen i god medvind, men fartkänslan var fin och pulsen under syratröskeln, helt ok så långt. 

Nattduksbordet

Läste Olof Frånstedt Spionjägaren, tyckte den var pratig i tonen och dåligt korrekturläst. Innehållet var intressant, inga större nyheter, men det klart att socialdemokraternas samröre med sovjetunionens kommunistparti och Raul Wallenbergaffären var dyster läsning. I efterhand framstår det nästan som att Contratokarnas verklighetsbeskrivning trots allt inte var så tokig.

Nu väntar en tegelsten, Mikael Holmström, Den dolda alliansen, om sveriges natosamarbete under kalla kriget. Sedan får det bli skönlitteratur, dels har jag inte läst Sorokins senaste Snöstormen, sen vill jag läsa Rosa Liksoms Kupe nr 6, jag tillhör det lilla fåtal som läst allt av henne som översatts till svenska tidigare. Det är något med hennes skrivsätt jag gillar, en slags Leningrad cowboyslitteratur.



tisdag 20 maj 2014

Dugin en farlig människa

I Dagens Nyheter finns en lång intervju med Alexander Dugin. Han beskrivs som Putins ideolog, själv menar han att Putin tagit intryck men att Putin inte drivs av ideologi utan av pragmatism. Nåväl, det må väl vara hur det vill med den saken. Men vad är det som gör att jag tycker Dugin är farlig?

1. Han gör sig till uttolkare av traditionella ryska värderingar, vad som ryms i dem och hur de skall praktiseras. Samma visa som extremister brukar komma med, de sitter på sanningen, den rätta läran. Förtryck i autokratisk stil är vanligt och förekommer i många ickedemokratier, men det är när det kläds i en ideologisk dräkt, det är då det blir omänskligt. När förtrycket inte bara är rått maktbegär utan att du också förväntas känna skam inför dig själv. Likt ett barn som kissat ned sig själv av skräck för sin onda far och sedan tvingas be om förlåtelse innan bestraffningen.

2. Han har en asketisk inställning, internationell isolering, ekonomiska umbäranden och svåra tider är inget som skrämmer honom. Det skrämmer kanske Putin och hans närmaste som drivs av rovlystnad, men inte Dugin som drivs av andra värden. Ryska folket har levt i fattigdom med filtstövlar och borstj i århundraden, är det priset för att upprätta den euroasiatiska drömmen så är han beredd att betala det.

3. Han blundar för övergreppen som redan sker på andra etniciteter inom Ryssland.

Listan skulle kunna göras längre och fyllas på med alla de vanliga problemen med nationalism, religion och intolerans. Det som gör Dugin farlig är att han verkar i en tradition där ett människoliv inte är värt något.

onsdag 14 maj 2014

Veckorapport 20

Trädgården

Jag har planterat bortåt 300 frön, mestadels olika grönsaker, men också en del blommor och perenner. Nu börjar de bli några centimeter. Det betyder också att mitt planerade arbete med att bygga en större sarg runt trädgårdslandet måste genomföras. Jag siktar på en lägre sarg byggt av organowood. Inget tryckimpregnerat i närheten av odlingar. Hallonbuskarna har fått nya trådställningar för stöd. Sen vet jag inte om det blir några hallon i år, kanske är de för gamla de där buskarna. Men det finns plats för fler plantor.

I bärbuskrabatten planterade jag två svarta vinbärsbuskar och en krusbärsbuske. Plasten är inte vacker, Kajsa skulle vilja ha en pallkrage att odla i, funderar på att köpa ett par kragar och sätta jordgubbar i dem. Resten av plasten behöver täckas med barkmull. Vid uteplatsen och husknuten planterade jag tre rosbuskar, en rosa och en vit Polstjärnan och en röd Flammentanz.

Min havtornsbuske av hankön, Romeo, verkar ta sig medan honbusken, Julia, inte alls verkar pigg, snarare döende. Det finns risk att jag får lägga 180 kr på en till planta för att få några bär i år.

Nu i maj är det dags att försöka få tag i humlekloner från Julita för öltillverkning.

Sedan har bigarråträdet blommat fint, möjligen var det för kallt för ordentlig pollinering, men till i år skall det få ett riktigt stort nät som bärs upp av stöttor. fåglarna äter genom nätet annars.

Träningen

På det stora hela är det ganska ok, fick 19 timmar i april, en timme under målet. Tyvärr ser det inte mycket bättre ut nu i maj. Egentligen behöver jag 25 timmar men jag tror att det blir svårt att få till även om en 15 milare är inplanerad helgen 24 -25 maj. Till de bättre nyheterna hör att jag sprang 7,8 km i Hemlingby på 37:30 min vilket är helt ok med tanke på att jag löptränat i snitt två gånger i månaden i år. Hela vintern förstördes av den där skidolyckan då jag sträckte knäet. 

På nattduksbordet

Nu har jag läst ut Fredrik Sjöbergs bok Ge upp idag, imorgon kan det vara försent en berättelse om två konstnärer Olle Ågren och Lotte Laserstein som bägge hamnade i Småland efter kringflackande liv. Mycket läsvärd bok. Historien om Lotte är på många sätt mer tragisk, en världstalang som får upprättelse först efter sin död. Ågren tycker jag mer verkade vara en hopplös person som fick många chanser redan under sin livstid men som inte förvaltade dem.

Fredrik Sjöberg har även varit redaktör för en antologi, Vad skall vi med naturen till? Den belyser människans förhållande till natur, mångfald och naturreservat på ett intressant sätt. Den kom redan 2001, men för mig var det lite av en ögonöppnare att så många akademiker som sysslar med naturvård har en så osentimental natursyn. Jag tror att många som betraktar sig som miljövänner upptäcker att de mest kunniga inte alls är lika intresserade av det omöjliga projektet att konservera eller restaurera naturen till något slags tänkt urtillstånd.

Läste Willy Vlautins senaste, De Fria, en roman som rör sig i ett USA där alla sliter för att överleva men lyckas leva bara lite grand genom att hjälpa varandra. De Fria syftar på namnet på en milisgrupp som förföljer och dödar oliktänkande. De förekommer i mardrömmar som en krigsinvalid på ett sjukhus har. Mardrömmarna återkommer hela tiden och tillslut vet man inte vad som är dröm och verklighet. Övriga karaktärer i boken är personal eller anhöriga till de på boendet. Det dröjer sig kvar en klaustrofobisk känsla som står i kontrast till bilden av "Land of  the free" antar att det var ungefär det Willy ville skapa.

Öl

Köpte nummer 4 av C/O Hops ett svenskt magasin om öl och hembryggning. Tycker det var välgjort men att det märktes att det ännu är en ung tidskrift. Lite pratiga texter, lite ostrukturerad layout, vilket det gärna blir när kreativa AD:s släpps loss, men snyggt och trevlig läsning var det ändå. Det samtida nyvaknade ölintresset befinner sig lite i gränslandet mellan hipster och svenne vilket känns uppfriskande. På svennefronten har man bryggt öl ända sedan Coopers halvfabrikat kom för 25 år sedan. Till det läggs nu hipstertrenden att göra mat från grunden. Nu skall väl sägas att man sällan gör från grunden, få mältar själv, ännu färre odlar sin humle och knappast någon utom bonderöven odlar sitt korn själv. 

söndag 4 maj 2014

XY100 Cykelorientering

Förra lördagen cyklade jag andra delen av projektet XY500. Projektets första del kan du läsa om här. Förra gången hade jag tagit ut koordinaterna i förväg och sedan hoppats på att de var tydliga i verkligheten. Den här gången gjorde jag tvärtom. Först lade jag till några besöksmål längs en tänkt väg, därefter cyklade jag och noterade var kontrollerna ligger bäst. Sedan tog jag ut koordinaterna på kartan. Det blev färre kontroller och mer av en upptäcktsfärd den här gången, det var roligt.

Start hemma på Andersbergsvägen

Kontroll 1 vägskälet Åsberga, där började grusvägen, tystnaden var underbar och min svarta stållångfärdscykel med Schwalbe 32 mm däck gick helt underbart. Campa CX bromsarna funkade fint, mycket bättre än de gamla shimanobromsarna.

Kontroll 2 Gammelsälls naturreservat. Vackra trakter, på vägen dit passerade jag flera småbruk mitt inne i skogen. Sista biten hade en bom som stängde av vägen, men det var enkelt att gå runt, sedan följde två kilometer dålig grusväg fram till reservatet. Det har storblockig terräng med gammal skog. Den har i alla tider varit så otillgänglig att brukande inte varit möjlig. På väg därifrån såg jag en Glada cirkla över ett kalhygge. Sedan var det dags att korsa väg 56, den är inte trevlig att cykla på, men det handlar om kanske 3-400 meter inte mer, sedan åter grusväg.

På väg mot kontroll 3 är grusvägen delvis dålig, men tystnaden och djurlivet gjorde det ändå värt att besöka. Jag såg tre tjäderhönor, de blev skrämda när jag närmade mig med cykeln. Vägen var mycket längre än jag trott, när jag stannade för att kolla kartan var det min tur att bli skrämd av en tjäder, en våldsamt flaxande ljud i den annars tysta skogen. Jag skvatt till ordentligt.
Kontroll 3 Lisselåsklack - ett klapperstensfält. Det var torrt, varmt och dammigt. Uppe på toppen stod tre bilar vid en grillkoja, en grupp kvinnor och barn var där och fikade. Jag ställde ifrån mig cykeln och promenerade upp till klapperstenen.



Efter klacken bär det av neråt kanska kraftigt i flera kilometer, underbar grusvägsåka. Plötsligt passerade jag en skylt med texten källa. Jag tänkte först åka vidare till Valbo innan jag fyllde flaskan, men nu fick jag chansen att dricka gott källvatten. Underbart gott och svalt. Någon hade till och med lagt dit ett par kåsor.






Asfaltsvägen mellan Främlingshem och Årsunda tillhör de trevligaste jag cyklat i Gästrikland, så vackert ute på gärdena, det är begripligt att folk har bott här i tusentals år.

Kontroll 4 Bovik - på vägen hit, storsjöns eget sommarstugeparadis, såg jag en trana glidflyga genom en gles tallskog. Alldeles tyst, sedan kom den ut ur skogen och flaxade iväg med långsamma vingslag. Därefter var det asfalt hela vägen hem via kontroll 5 Överhärde

Det nya arbetssättet med att först välja ut ett par resmål och sedan välja vägar var helt rätt. Ibland tog jag en annan väg än den jag rekat på kartan. Nästa månad är det dags för XY150, femton mil som vore trevlig att genomföra från A till B istället för en stor rundbana. Gärna med mål i Hälsingland.

Kontrollerna XY100

Start Andersbergsvägen
  1. Åsberga vägskäl N 6713950 E 616850 Karta 641 Tierp
  2. Gammelsälls naturreservat N 6705100 E 610850 Karta 641 Tierp
  3. Lisselåsklack N 6703950 E 597020 Karta 640 Hofors
  4. Bovik N 6714400 E 602700 Karta 640 Hofors
  5. Överhärde N 6721800 E 608000 Karta 651 Gävle
Mål Andersbergsvägen