tisdag 1 oktober 2013

Äntligen läsro

Besöket på bokmässan i Göteborg gav mycket energi. Huset har fått nytt tak, det gamla var dåligt, nu har de bytt rubbet inklusive en del råspont och bitar av takstolarna. Nu återstår att få väck plastfärgen från takstolarna, måla klart fönstren och takkupan samt vissa plåtdetaljer. Det är inte kris med något av detta. Det kan få dröja till nästa år. Kylan och vätan minskar träningstiden även om det har gått över förväntan i september. Allt sammantaget, det känns lustfyllt att läsa igen.

På nattduksbordet



Front Schwein av Günter K Koschorrek köpte den för 25 kr på bokmässan. En dagbok från östfronten 1942 – 45.  Läste ut den i helgen. Inga nyheter men med tanke på vittnesdiskussionen kring andra världskriget är det intressant att försöka läsa mellan raderna. Vad som slår mig är frånvaron av alla de frågor man vanligtvis brukar tala om när man talar om andra världskriget och östfronten. Författaren vitmålar inte situationen eller handlingarna men de är begränsade till våldet vid fronten. Vid endast fyra tillfällen nämner han våld mot civila. Av de tillfällena är det oftast ryssarnas våld han berör plus en rätt harmlös tjyvnadshistoria och en våldtäktshistoria. I det senare fallet får den skyldiga tysken sitt straff ändå. Det är helt enkelt otänkbart att idag skriva om andra världskriget utan att beröra de här frågorna, framförallt i Tyskland. Boken kom ut i Tyskland 1998, med tanke på debatten kring serien Krigets Unga Hjärtan som visades på svensk TV i år märks det att mycket hänt på femton år. Boken ”Soldater” av Harald Weltzer som tar upp avlyssnade samtal mellan tyska krigsfångar vittnar om att det fanns många grymma sidor av kriget som var så självklara att man aldrig ens dokumenterade dem, såsom våld mot civila. Det hamnade inte i förbandens krigsdagböcker lika lite som att maten dröjde eller att lastbilen punkterade fyra gånger. 


Arkadij Babtjenko, mest känd för sin fantastiska bok om kriget i Tjetjenien, Krigets färger, har också gjort en reportagebok från kriget i Georgien 2008. Jag hittade den på bibliotekets makulatur för 10 kr. Vissa av bilderna är så grymma att jag inte kan titta på dem, texten är naturligtvis lysande. 

Med avbrott för de två ovanstående böckerna läser jag Henrik Tikkanens självbiografiska svit Brändövägen 8. Gillar hans lakoniska och dräpande formuleringskonst även om det kan bli för mycket ibland. Jörn Donner berättade på Bokmässan om sin icke självbiografiska självbiografi Mammuten. Den ligger på min lista över kommande läsning liksom Johan Wredes nya bok Tikkanens Blick. Även Kjell Westös nya Hägring 38 lät intressant, i vart fall när han talade om den. Sen har vi Henrik Arnstads bok Älskade fascism, kan också vara tankeväckande.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar