torsdag 30 maj 2013

Löpare på ljugarbänken

Detta är ett kärt ämne för mig, folk i allmänhet, jag också, gillar att överdriva våra atletiska prestationer. Det hör till lika mycket som att storfiskare och jägare ljuger om sina bedrifter. Att bättra på sanningen lite grand är ju helt ok, självklart ifrågasätter jag inte nån annan, det är ofint. MEN ibland finns det folk som helt distanslöst hävdar att de gjort saker de inte gjort. Den allra vanligaste löparlögnen är att de sprungit milen under 40 minuter.

De vanligaste berättelserna

"Jag spelade fotboll förr och det var löpträning mest hela tiden, en gång sprang vi till kyrkan fram och tillbaka, en dryg mil, det tog 39 minuter, men då var jag ju yngre och hade en jäkla form."

"När jag gjorde lumpen skulle vi springa milen en gång, har aldrig varit så vältränad som då, det där idrottsbefälet körde med oss hela dagarna, jag minns att vi sprang en riktigt solig och dammig sommardag, har aldrig varit så slut som då, men jag klarade det på 40 minuter"

Förklaringarna

Efter att ha jagat de där 40 minutrarna förgäves under många år, har jag funnit följande felkällor, som även gäller många av dem som tror de sprungit milen under 40 min.

1. De har sprungit en kortare sträcka, milspåret var bara 9 km eller tom ännu kortare.
Högbos milspår är t ex 8600 m! 8600m på 39 minuter är t ex milen på drygt 45 minuter, en klart anständig tid, men den kräver bara en tredjedel så mycket träning för att klara och även talanglösa som jag kan nå dit utan större problem.

2. De har sprungit en kortare eller längre sträcka eller ett tufft terrängspår och "översatt" den tiden till platt bana under fina förhållanden. T ex Göta Joggen om 15 km på 80 talet. Gjorde de 65 minuter på 15 km stadsbana så menar de att de skulle klarat 10 km under 40 minuter. 5 minuter på 15 km är 20 sekunder per kilometer. 20 sekunder är mycket, det är 3:20 på en mil. Sen skall vi minnas att vi skall under 40 minuter inte springa 40 exakt. Ligger man på syratröskeln är de där 20 sekunderna tuffa att ta. I vart fall har man aldrig gjort det man sagt att man gjort även om man kanske skulle ha kunnat klara det.

3. Någon har tagit tiden felaktigt eller medvetet sagt fel tid för att stärka moralen, väldigt vanligt i det militära. Det är ju en fin uppmuntran att plussa tiden lite grand. När jag gjorde lumpen var det två personer bland KB/PB som sprang under 40 min, bägge var orienterare, övriga "idrottskillar" sprang på mellan 42 - 47 minuter. Själv tror jag jag sprang på 57 - 58 min första gången, alltså egentligen inte godkänd, men de sade 54:55 för att uppmuntra mig. Andra gången gick det bättre, då sade de 49:50 min. Kanske stämde det, men bara kanske, felkälla 1, banlängden, är osäker. Det var i vart fall en platt grusväg med markerad vändpunkt. 

I ett samtal vill alla bidra med något och milen under 40 minuter är en sådan gräns många känner till. Rent fysiologiskt finns det faktiskt en gräns där, för en ung, normaltränad och normalviktig människa når man mjölksyratröskeln där. Vill man springa fortare måste man träna för att flytta syratröskeln annars kommer man stumna. Vissa har talang, är lätta och har bra syreupptag genetiskt. Vi andra behöver löpträna ca 5 - 6 mil i veckan målinriktat. Det går lite trögare för tjejer för de har oftast lägre syreupptag och något mer kroppsfett, å andra sidan finns det många män som har sämre naturliga förutsättningar än en tjej med talang. Kroppsvikt och benens andel av kroppslängden är av störst betydelse. Tjejer är ofta lättare än killar och har proportionellt längre ben och mindre fötter.

Mitt eget personbästa då?

Jag har bara sprungit 10 km på kontrollmätt bana en gång, Karlstad stadslopp 2009 det gick på 43:58 min enligt officiella resultatlistan. Länge trodde jag att jag sprungit 10 km terräng i Jakobsbergskogen på 41 minuter någonting men så här ligger det till med det. Jag sprang 4 varv på 2,5 km spåret, det tog 41 min någonting. Det är bara det att spåret är ca 2300 m långt, jag sprang alltså 800m för kort. Med min fart hade den verkliga miltiden, om jag orkat i samma tempo, varit ca 45 minuter, räknat på 41:30 min på 9,2 km. Visst banan var tuffare än stadsloppet, det var vinter och tjäle i backen, men det var inte 10 000 m och det var inte fortare än 43:58 hur man än försöker skarva till det. Jag har sprungit de där 9,2 kilometrarna på 42:25 en gång sommartid och det var också rätt bra. Det som var speciellt den där gången på vintern var att jag satte varv två och tre väldigt snabbt, medan första och sista varvet var mera upp och nedvärmning, så egentligen...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar