torsdag 30 maj 2013

Löpare på ljugarbänken

Detta är ett kärt ämne för mig, folk i allmänhet, jag också, gillar att överdriva våra atletiska prestationer. Det hör till lika mycket som att storfiskare och jägare ljuger om sina bedrifter. Att bättra på sanningen lite grand är ju helt ok, självklart ifrågasätter jag inte nån annan, det är ofint. MEN ibland finns det folk som helt distanslöst hävdar att de gjort saker de inte gjort. Den allra vanligaste löparlögnen är att de sprungit milen under 40 minuter.

De vanligaste berättelserna

"Jag spelade fotboll förr och det var löpträning mest hela tiden, en gång sprang vi till kyrkan fram och tillbaka, en dryg mil, det tog 39 minuter, men då var jag ju yngre och hade en jäkla form."

"När jag gjorde lumpen skulle vi springa milen en gång, har aldrig varit så vältränad som då, det där idrottsbefälet körde med oss hela dagarna, jag minns att vi sprang en riktigt solig och dammig sommardag, har aldrig varit så slut som då, men jag klarade det på 40 minuter"

Förklaringarna

Efter att ha jagat de där 40 minutrarna förgäves under många år, har jag funnit följande felkällor, som även gäller många av dem som tror de sprungit milen under 40 min.

1. De har sprungit en kortare sträcka, milspåret var bara 9 km eller tom ännu kortare.
Högbos milspår är t ex 8600 m! 8600m på 39 minuter är t ex milen på drygt 45 minuter, en klart anständig tid, men den kräver bara en tredjedel så mycket träning för att klara och även talanglösa som jag kan nå dit utan större problem.

2. De har sprungit en kortare eller längre sträcka eller ett tufft terrängspår och "översatt" den tiden till platt bana under fina förhållanden. T ex Göta Joggen om 15 km på 80 talet. Gjorde de 65 minuter på 15 km stadsbana så menar de att de skulle klarat 10 km under 40 minuter. 5 minuter på 15 km är 20 sekunder per kilometer. 20 sekunder är mycket, det är 3:20 på en mil. Sen skall vi minnas att vi skall under 40 minuter inte springa 40 exakt. Ligger man på syratröskeln är de där 20 sekunderna tuffa att ta. I vart fall har man aldrig gjort det man sagt att man gjort även om man kanske skulle ha kunnat klara det.

3. Någon har tagit tiden felaktigt eller medvetet sagt fel tid för att stärka moralen, väldigt vanligt i det militära. Det är ju en fin uppmuntran att plussa tiden lite grand. När jag gjorde lumpen var det två personer bland KB/PB som sprang under 40 min, bägge var orienterare, övriga "idrottskillar" sprang på mellan 42 - 47 minuter. Själv tror jag jag sprang på 57 - 58 min första gången, alltså egentligen inte godkänd, men de sade 54:55 för att uppmuntra mig. Andra gången gick det bättre, då sade de 49:50 min. Kanske stämde det, men bara kanske, felkälla 1, banlängden, är osäker. Det var i vart fall en platt grusväg med markerad vändpunkt. 

I ett samtal vill alla bidra med något och milen under 40 minuter är en sådan gräns många känner till. Rent fysiologiskt finns det faktiskt en gräns där, för en ung, normaltränad och normalviktig människa når man mjölksyratröskeln där. Vill man springa fortare måste man träna för att flytta syratröskeln annars kommer man stumna. Vissa har talang, är lätta och har bra syreupptag genetiskt. Vi andra behöver löpträna ca 5 - 6 mil i veckan målinriktat. Det går lite trögare för tjejer för de har oftast lägre syreupptag och något mer kroppsfett, å andra sidan finns det många män som har sämre naturliga förutsättningar än en tjej med talang. Kroppsvikt och benens andel av kroppslängden är av störst betydelse. Tjejer är ofta lättare än killar och har proportionellt längre ben och mindre fötter.

Mitt eget personbästa då?

Jag har bara sprungit 10 km på kontrollmätt bana en gång, Karlstad stadslopp 2009 det gick på 43:58 min enligt officiella resultatlistan. Länge trodde jag att jag sprungit 10 km terräng i Jakobsbergskogen på 41 minuter någonting men så här ligger det till med det. Jag sprang 4 varv på 2,5 km spåret, det tog 41 min någonting. Det är bara det att spåret är ca 2300 m långt, jag sprang alltså 800m för kort. Med min fart hade den verkliga miltiden, om jag orkat i samma tempo, varit ca 45 minuter, räknat på 41:30 min på 9,2 km. Visst banan var tuffare än stadsloppet, det var vinter och tjäle i backen, men det var inte 10 000 m och det var inte fortare än 43:58 hur man än försöker skarva till det. Jag har sprungit de där 9,2 kilometrarna på 42:25 en gång sommartid och det var också rätt bra. Det som var speciellt den där gången på vintern var att jag satte varv två och tre väldigt snabbt, medan första och sista varvet var mera upp och nedvärmning, så egentligen...

måndag 27 maj 2013

Vemod

Förr, när jag jobbade i skolan, då var det här den bästa och värsta tiden. Betygsättning, silly season inför hösten, elever som springer med rester och en stor mängd trötta men glada ungdomar som lutar sig tillbaka efter ett arbetsår. Så plötsligt, en dag, har man haft en klass i undervisning för sista gången, det kanske återstår två lektioner men alla vet att detta är sista gången det är på riktigt. Känslan av tomhet som uppstår när man plockar ihop sina saker och går ner till lärarrummet. Ibland kan det vara rätt skönt, men oftast är det vemodigt.

I lördags fick jag samma vemodiga känsla när min äldsta dotter deltog i GD/GIF Olympiaden, till hösten byter hon skola. Lärare skulle hon byta ändå när det är dags för stadiebyte. Men detta var ett av de sista tillfällena då de gjorde något tillsammans. Fastän hon bara gått i klassen i tre terminer känns det som en lång tid. Flytten från Karlstad innehöll många andra känslor, det fanns inte riktigt utrymme att känna efter, vi var alla upptagna av vårt eget. Nu är det första uppbrottet här i Gävle. Känslan är ett tecken på att det betytt något det som varit, att vi är hemma nu.
Alla dessa barn, 2900 deltagare från hela Gävle och Skutskär. Jag kan verkligen sakna att jobba med ungdomar, det finns få yrken som är så menings- skapande som läraryrket.

fredag 24 maj 2013

Vem skall man tro på?

Olika butikskedjor säljer samma produkt från Kina under olika namn och med olika specifikation. Vilken skall man köpa?

Fakta

Alla har en 3 hästkrafter stark 230 V motor som direktdriver en tvåcylindrig V- blockskompressor. Luften matas till en 50 liters tank. Det finns egentligen ingen orsak till att de inte skulle ha identiska prestanda och väga i princip lika mycket, ändå skiljer mycket mellan vad försäljarna anger.



Så här säger Jula: Stark, oljesmord kompressor för de tyngre arbetena. Utrustad med kraftfullt, direktdrivet 2-cylindrigt V-block. Komplett med manometer, reduceringsventil, säkerhetsventil, backventil samt dräneringsventil. 1-fas. Avgiven luftmängd: 300 l/min. Genomlupen cylindervolym: 412 l/min. Arbetstryck: 8 bar. Effekt: 2,2 kW/3 hp. Varvtal: 2850 rpm. Tankvolym: 50 l. Säkring: 16 A. Spänning: 230 V. Vikt: 44 kg








Så här säger Clas Ohlsson: Portabel oljesmord kolvkompressor med 50 l tank. Direktdrivande motor med V-block 230 V/2230 W, motorskydd med manuell återställning. Max. arbetstryck 8 bar. Genomlupen cylindervolym 412 l/min, fri avgiven luftmängd vid 6 bar 221 l/min. Utrustad med tryckregulator, manometer och två snabbkopplingar. Vikt 48 kg.


Notera att de anger avgiven luftmängd 221 l/min vid 6 bar medan Jula anger 300 l/min vid 8 bar!  Jag gissar att Jula överdriver eller har fått fel uppgifter.







Så här säger Biltema: Kopparlindad med enstegs direktdrivet, oljesmort V-block.
  • Spänning: 230 V/50 Hz
  • Effekt: 3 hp/2,2 kW
  • Strömförbrukning: 10,5 A
  • Varvtal: 2850 rpm
  • Max. tryck: 10 bar
  • Genomlupen luftmängd: 360 l/min
  • Fritt avgiven luftmängd 6 bar: 225 l/min
  • Ljudnivå (LdB): 83 dB(A)
  • Tankvolym: 50 l
  • Mått: 89 x 36 x 74 cm
  • Vikt: 58 kg
Biltemas kompressor väger 14 kg mer än Julas men har samma kapacitet som Clas Ohlssons. 


Swedol säljer ett kit med "samma" kompressor som Biltemas, dessa skiljer sig marginellt från Clas Ohlsson och Jula i design, men under plastskalet över motorn är de lika. Den väger 3 kg mindre än Biltema men ser med undantag för färgen identisk ut. Notera att arbetstrycket är 9 bar.  

Så här skriver Swedol: Volt 230V. dB 97.
Genomlupen cylindervolym l/min 356. Fri avg. luftmängd vid 6 bar l/min 240.
Antal cylindrar 2. Varvtal rm 2850. Max arbetstryck bar 9. Tankvolym l 50.
Bredd mm 830. Höjd mm 670. Djup mm 350. Vikt kg 55. 


Slutligen har vi Verktygsboden med sin egen importserie kallad Pela.

De anger följande: Pela 3 hk-50l är en 1-fas helautomatisk hobbykompressor. Den är utrustad med tryckströmbrytare, manometer, säkerhetsventil, reduceringsventil och två snabbkopplingar, en med max. tryck och en reducerad. Lämplig till renblåsning, sprutmålning och andra lättare jobb.



Notera att Biltema, Pela och Swedol är är exakt samma maskiner i olika märkning. Clas Ohlssons maskin och Jula verkar i sin tur vara identiska, men på pappret har alla samma förutsättningar att prestera. Utan att 
ha provat någon av dessa kan man ändå säga att den som lovar mest, Jula, dessutom är billigast. Medan  Verktygsboden menar att deras maskin är lämplig för lättare jobb, säger Jula att samma maskin passar  tyngre arbeten. Vem skall man tro på? Själv lutar jag åt verktygsboden, de har lite kredibilitet i vart fall. Det får bli en större kompressor!

måndag 20 maj 2013

Bra saker just nu!

Bra saker!

Såg min dotter uppträda på cirkusskolan igår, precis som barnverksamhet skall vara, alla kan vara med efter sina förutsättningar, så långt från gymnastikens attityder man kan komma. Bara glädje och applåder, eloge till lärarna Kalle och Oskar. 

Frisk igen, cyklade i Hemlingby, milspåret är ett lätt, snabbt och roligt terrängspår, hade det inte varit för spångpartierna hade det varit ännu bättre. Mina nya Mountain King II däck har ett bra fäste och rullar mjukt. Upptäckte att "alla" cyklar Race King i Gävle precis som i Karlstad, sen såg jag riktiga spår i leran och tänkte att det åtminstone fanns en vettig mtb cyklist, men det var mina egna spår från förra varvet, hmm. 

Köpte en gräsklippare, det blev tillslut en Mcculloch motorklippare med uppsamlare, inte självgående. Hyggligt pris och klippbredd, sen upptäckte jag att det trots allt är mer lätthanterligt med en lättare klippare på en liten tomt än en tio kilo tyngre självgående, jag är nöjd. 

Äntligen fick vi bort högen med grenar från höstens rensning och trädbeskärning i trädgården, på återvinningscentralen hade de invigt  den nya avdelningen så det gick också fortare än väntat, Tre turer med släp blev det. Varmvattenberedaren försökte jag ju sälja i höstas för 400 kr, folk köper hellre en ny för 8000 kr, nu gick den till skroten. 

Projekt på G

Fortsätta skrapa och måla fönstren, frågan är vilken grön kulör vi skall satsa på, tror det blir till att dra på ett lager vitt i väntan på beslut. Lukten av linolja och terpentin gör garaget mer hemtrevligt. 

Plantera och så i landet. Några säckar gödsel och mull samt ett nät runt behövs. 

Frågan vad som skall ske i den kirskålsrensade bärbuskrabatten, potatis? Sparris? Fler buskar? Hursomhelst behövs markduk och barkmull för att hindra vidare spridning. Hallonrabatten har fortfarande massor med ogräs och hård jord dessutom. 

Marktäckarna jag planterade mellan syrenbuskarna verkar trivas. Tyvärr kostar det en del pengar, jag kan inte ha ett plantpris på 600 kr kvadratmetern, måste hitta billigare alternativ, får dra upp från frö istället. 

Lärdom

Fick reda på att trädet som växer vid vår kompost är ett "Fågelbärsträd" Prunus Avium Vår granne som bott på gatan sedan husen byggdes 1964 berättade det. Det blommar väldigt vackert och rikligt. 

fredag 10 maj 2013

Varför S kommuner ofta har dålig skola

I senaste numret av Dagens Samhälle kan man läsa att av de 50 sämsta skolkommunerna har 72% S styre medan i de 50 bästa skolkommunerna har 80%  borgerligt styre. Hur kommer det sig att det ser ut så här?

1.  ingen skola är bättre än sina elever


Oavsett hur mycket man satsar på skolan genom datorer, pedagogisk fortbildning för lärare och alla andra åtgärder som kostar pengar så är det elevernas resultat som räknas. Vad som är resultat kan diskuteras men i slutändan är det även för progressiva S kommuner graden av självförsörjning hos den vuxna befolkningen som räknas. De indikatorer som pekar på hög grad av självförsörjning överensstämmer rätt väl med de i Dagens Samhälles undersökning. Det här måste S kommuner acceptera, resultat räknas oavsett hur mycket man ogillar Björklund.

2. Föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande

Trots alla pedagogiska finter och knep är det föräldrarnas livsvärld som överförs på barnen. Graden av livsvärldens överensstämmelse med den systemvärld skolan har i uppdrag att undervisa barnen i avgör skolans framgång. Jag lånar begreppen från Jürgen Habermas.  Skolan kan med andra ord inte överbrygga skillnaderna mellan två identiska elever där A har välutbildade föräldrar och B har dåligt utbildade föräldrar, A kommer att göra bättre resultat än B om man mäter på en stor grupp av A och B. Skillnaderna förstärks genom hela skolsystemet då avståndet mellan världarna ökar.

3. Det handlar inte om föräldrarnas inkomster eller skolans resurser

Marx tes att basen avgör överbyggnaden är inte tillämpbar på individnivå.
Det har inget med elevens hemekonomi att göra, inte heller med skolans ekonomi. Varje försök att bryta upp elevens livsvärld leder bara till allt starkare motreaktioner från eleven som ju får bekräftat hela tiden att hon inget kan eller vet. I progressiv skolpolitik försöker man ofta hitta lärare som kan lirka upp nyckeln till elevens livsvärld. Generationer av svenska elever har nu mött lärare som skall vara tjenis. Tänk "Tompa" i Torbjörn Flygts bok Underdog. I kommuner med många välutbildade föräldrar är situationen den omvända, här finns en hög grad av överensstämmelse mellan världarna. Här är det ibland läraren som kan vara den med sämst utbildning, här passar inte "Tompa" in. Kommunen kan lägga hur mycket pengar som helst på det de tror ger högre resultat men ändå misslyckas de. Att de sämsta skolkommunerna råkar vara de med låga skatteintäkter betyder här ingenting. De har tom. ett högre index än de förtjänar då deras gymnasieungdomar ofta åker till storstaden och får bättre utbildning där än hemma och därmed drar de upp snittet för påbörjad högskoleutbildning inom tre år.

Att förbättra resultaten i kommuner med dåligt utbildade föräldrar

På kort sikt skall man hela tiden sikta på att anställa så välutbildade pedagoger som möjligt, framförallt i sina ämnen. Det finns ingenting som är mer betydelsefullt, expertis respekteras av alla.

Pedagogerna skall vara tydliga med vad eleven skall kunna och vad de förväntar sig. Uppgifter skall kunna förstås av föräldrar och resultatet skall kunna jämföras med andra elever. Betyg skall sättas efter prov eller inlämningsuppgifter, vad som räknas på betyget skall anges noga i förväg. Formativ bedömning fungerar bra på homogena elevgrupper med högutbildade föräldrar, tänk samhällsvetenskapligt program med kulturinriktning. Det är däremot rena katastrofen på högstadiet i en bruksort.

Den lärare som ofta får hjälpa sina elever att hitta material eller hjälpa dem att förstå material arbetar på fel sätt. Detta är den allvarligaste invändningen mot internet. Elever möter för avancerat material och skolan slutar köpa in material anpassat till eleverna. Been there done that, tyvärr :-(

Skolan måste skilja på vad man gör för att eleven skall bli en god människa och vad skolan gör för att hon skall bli en lönsam samhällsmedborgare. Har man toleransdagar med inbjudna talare, teatergrupp och studiebesök så skall man inte samtidigt ha uppgifter där eleverna skall göra filmer om mobbing och väggtidningar om rasism eller homosexualitet. Går man på teater gör man det för upplevelsen inte för att sedan skriva en text om den. För skolan handlar det mycket om att skilja på vad man gör för att nå högre läroplansmål och vad man gör för att nå kursmål. Var sak är bra i sig och för sig, men inte ihop. Det som sker är att man i praktiken betygsätter elevens livsvärld. Har man ett torftigt medskick hemifrån blir det ett torftigt resultat. Har man ett gott medskick men dåliga kunskaper kanske man glänser på toleransdagarna men sedan faller man tillbaka. Har man ett gott medskick och goda kunskaper väljer man i regel att inte anstränga sig alls eftersom man vet att det är vanlig skola på måndag och då kan man fortsätta vara bäst.
Det är oerhört viktigt med aktiviteter utöver det vanliga, det är bara kultur som kan bryta igenom livsvärlden.

På lång sikt måste skolor vara så attraktiva att även välutbildade föräldrar vill ha sina barn där. För att uppnå det se ovan!

torsdag 9 maj 2013

Veckorapport: trä, träning, trädgård

Byggnadsvård

Skrapat bort plastfärg och grundmålat garagefönstren med Gysinges linoljefärg, två rutor behöver bytas, 66,4 x 25 cm, de gamla var spruckna. Fönsterfodren skrapade och grundade.

Altanen slipad, det kunde jag ha räknat ut, det blir inte snyggt, frågan är vad som kan göras åt det. Ömsom ljust nytt trä, ömsom mörkt gammalt.. Inte snyggt, men skönt att gå på! Helt lent nu.

Inköpsbehov nu, ett par bockar för utomhusarbete, målning, sågning och slipning.

Trädgård

Har börjat sätta vintergröna mellan syrenbuskarna, dyrt är det, 10 st 480 kr.Det syns knappt att jag planterat. Nu gäller det att få tag i Hasselört, Myskmadra och Skuggröna också. I fonden blir det ormbunkar. Så här i början är det mycket blanda och ge, osäkert vad som funkar. De omplanterade aroniabuskarna verkar ta sig på sin nya plats. 

Kampen mot ogräset och då i första hand kirskål kommer att bli tuff, hela Gävle är som inbäddad i kirskål. Bladen ser så veka ut, men under jorden har de tjocka sega rötter som slår rotskott hela tiden.

Förkultiveringen till krydd och grönsakslandet går sådär, några har grott, andra frön syns inte ett spår av groddar på. Dragon och Purjo blir det mycket av. Jorden är uppvänd, gödsel och planteringsjord lägger jag ut när det är dags för sådd om tre veckor. Tills dess behövs ett nät mot rådjuren och kaninerna. 

Gräsmattan är gödslad, i natt regnade det, snart dags för en första klippning. Osäker på vilken klippare som är bäst för oss. Vi har inte så mycket gräsmatta, samtidigt vill  jag ha den rätt hög, vilket gör handklippare arbetssamt. Lutar åt en billigare motorklippare med uppsamling. T ex denna, rek pris 8900 kr. Det är för dyrt för vår lilla trädgård. Utan uppsamlare går det att få Klippo för 4000 kr.

Träning

April var en bra månad och maj började bra med 6h första veckan, men nu är jag förkyld. Har fått en tiomilare i benen, behöver få ett fyratimmarspass i helgen på dryga 12 mil. Sedan får jag jobba på styrkan och vila inför lördag 18 maj. Då väntar 14 mil, 2x70 km på en bana med en jättebacke. Två gånger uppför olshyttebacken kommer bli tufft. Å andra sidan har jag inte kört ett motionslopp på många år, så det skall bli kul. Får försöka skruva ned förväntningarna och hoppas att det går lagom fort i klungan. Har ju vare sig mil i benen eller fartträning för att hänga på om det går undan. 

onsdag 1 maj 2013

Byggnadsvård på 60 - talshus

Vi bor i ett vanligt hus byggt 1964. Vi är de fjärde ägarna. Frågan är hur sådana hus bör skötas? En gång i tiden brydde man sig inte om att man tillförde modernare stilar och material, att husen förlorade sin själ. Dessutom ledde all plasten till att husen blev sjuka. 1964, det är 28 år yngre än mina föräldrars hus. Då på 70 talet fick man dessa  30 talshus för en spottstyver, de förvandlades med mexitegel till spansk haciendastil med svarta fönsterluckor, de blev förstörda, proportionerna försvann, fönstren sjönk in i väggen, ofta utbytta mot perspektivfönster. Väldigt få hade några invändningar, då. Mina föräldrar behöll husets funkisstil. Nu hör jag hur snacket går bland oss som nyss köpt hus, ofta från 60 talet.  Man är väldigt glad för att originalfönstren redan var utbytta mot treglas, att väggar öppnats, att badrummen helkaklats och att alla träden i trädgården sågats ned. Samma visa upprepas igen. Samtidigt är det svårt att hävda att original alltid är bäst och snyggast. Vissa saker är bättre idag, jag har hellre ett större kök än en liten matsal och ett litet kök som var original. Samhället har förändrats, köket är återigen en plats för alla, inte som på 60 talet, ett arbetsutrymme för hemmafrun. Andra saker är inte bättre, plastfärg är sämre än den bruna lasyr som var original på fjällpanelen. Det blir ljust och fräscht, men det är dåligt för träet. Allt är målat med samma moderna plastfärg, som flagnar och bildar fickor där vattnet stannar. Träet hade varit snabbare torrt  om det varit omålat!

Fönstren

Idag var jag på Gysinge byggnadsvårdsbutik och köpte skrapor, färg, penslar, terpentin, linolja, kitt och stifttråd. Jag har börjat renovera garagefönstren, inte för att de var särskilt mycket sämre än de andra fönstren, men de är små och enkla att öva fönsterrenovering på. Alla fönster på huset behöver ses över. Kittet har torkat på södersidan och färgen börjar flagna. Det är dags för en insats och då med riktiga grejer. Två av rutorna var dessutom spruckna,  det fanns skäl att göra något åt dem. Frågan är vad som skall ske med kulören, nu kör jag på 1% grönjord och bryr mig inte om någon förändring. Skall det till något större skifte får vi diskutera och testa oss fram. Vi har ju diskuterat gröna fönster, något jag gärna skulle vilja ha, frågan är hur det passar till vindskivor och entrétrappa. Det blir mycket att måla om om man skall ta allt. Hela västsidan har en ljusgrå färg som jag gillar, men vilken färg passar bäst till grönt? Det röda teglet passar till grönt, men det passar till rött också. Brunlaserad fjällpanel passar till både rött, grönt, vitt och blått...