torsdag 4 november 2010

Sture Dahlström revisited

Läser om Den store Blondino, minst decennium sedan sist. Märkligt hur en författare med så många läsare i 40 års tid inte fått större uppskattning. Verkligen inte en recensentfavorit, trots allt skriver han bättre än någon i det svenska deckarundret. Ett tecken så gott som något att litteraturjournalistik handlar om två saker, sälja böcker och positionering. Tror Sture var fel i tiden, hans maniska individualister passade inte 1975. Han var inte vänster och diskbänksrealist eller torr akademiker. Inte folklorist, sagoberättare eller naturlyriker. Det finns sannolikt ingen kulturvetare av manligt kön som inte läst Dahlström, ändå denna tystnad. Bland alla kvinnliga läsare vågar få försvara honom, varför inte? Han var en av de första som vågade skriva om kvinnors lust utan omskrivningar. I slutändan är det tragiskt att konstatera hur skräp hellre lyfts fram och diskuteras. Media är en fegt, konservativt, stelbent och okunnigt, raka motsatsen till sin egen självbild.

Nästa år är det tio år sedan Sture gick bort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar